Instagramkontot Celeste Barber driver med de ouppnåeliga idealen som visas på Instagram.Instagramkontot Celeste Barber driver med de ouppnåeliga idealen som visas på Instagram.
Instagramkontot Celeste Barber driver med de ouppnåeliga idealen som visas på Instagram.
Skådespelerskan Amy Schumer är en av många kändisar som vill visa upp en ickeperfekt version av sig själv och sitt liv.Skådespelerskan Amy Schumer är en av många kändisar som vill visa upp en ickeperfekt version av sig själv och sitt liv.
Skådespelerskan Amy Schumer är en av många kändisar som vill visa upp en ickeperfekt version av sig själv och sitt liv.
I en studie som gjorts på Lunds universitet framgår det att den sociala appen Instagram är ångestframkallande och leder till att unga kvinnor mår dåligt, säger Beatrice Stjernswärd, en av författarna bakom uppsatsen.I en studie som gjorts på Lunds universitet framgår det att den sociala appen Instagram är ångestframkallande och leder till att unga kvinnor mår dåligt, säger Beatrice Stjernswärd, en av författarna bakom uppsatsen.
I en studie som gjorts på Lunds universitet framgår det att den sociala appen Instagram är ångestframkallande och leder till att unga kvinnor mår dåligt, säger Beatrice Stjernswärd, en av författarna bakom uppsatsen.

Studie: Instagram ger unga kvinnor ångest

Publicerad

I en studie som gjorts på Lunds universitet framgår det att den sociala appen Instagram är ångestframkallande och leder till att unga kvinnor mår dåligt.

– Det påverkar självbilden och kroppsbilden negativt och uppmuntrar ett ouppnåeligt ideal, säger Beatrice Stjernswärd, en av författarna bakom uppsatsen.

Beatrice Stjernswärd, 23, är en av personerna bakom studien "Instagram - Den Sociala Paradoxen" vid Lunds universitet. Hon och medförfattarna Julia Alm och Lovisa Berntson, är förvånade över resultatet som visar att unga kvinnor mår dåligt och får ångest av mobilapplikationen Instagram.

– Främst märkte vi att användandet av Instagram är ångestframkallande och leder till att man känner sig dålig. Vi märkte också att det påverkar självbilden och kroppsbilden negativt och uppmuntrar ett ouppnåeligt ideal, säger Beatrice Stjernswärd.

Att det råder en stress om att vara smal framkom under samtliga intervjuer som ligger till grund för C-uppsatsen. En av kvinnorna berättar i studien att ett av de viktigaste kriterierna för en bra Instagrambild är att man ser smal ut.

En person uppgav också att om någon lagt upp en bild där personen i fråga inte såg smal ut ledde detta till ångest och att man bad att få bilden borttagen.

Snygg, smal och rik

En av tjejerna säger i studien "Man vill ju inte följa någon som inte är snygg".

– Det är mycket fokus på utseende, man vill bli uppfattad som snygg, vilket skapar stress och oro. Vi ser också en hög korrelation mellan "snygg och smal" och "populär", det vill säga att personen får många likes på sina bilder.

Att få så många gillningar som möjligt är enligt studien en sporre för unga kvinnliga Instagramanvändare, och bristen på dessa kan leda till dåligt självförtroende.

– Om en person inte får så många likes som den förväntat sig, så kan den känna sig dålig och oattraktiv och självförtroende fick sin en törn, säger Beatrice Stjernswärd.

Även materiella ting blir en viktig faktor som att visa upp dyra märkesväskor i bakgrunden på en bild.

– Alla vill framstå som rika, snygga, smala och populära.

Enligt Beatrice Stjernswärd kom studien till efter att de noterat att vänner och bekanta slutade att använda appen för att den var för ångestframkallande.

– Vi visste att många upplevde det som en jobbig grej men vi blev överraskade att det var till den grad att folk verkligen mår dåligt över Instagram. Vilket är helt sjukt, det ska ju vara en kul grej.

Hon tror att det beror på att användarna jämför sig med personer vars liv är till synes perfekta.

– Det är en fejkrealitet som blir förvillande. Allt är filtrerat och ser perfekt ut, ett hav som ser grådassigt ut fixas så det ser blått ut, det står snittblommor på frukostbordet ... Då kan ju inte jag lägga upp en bild på min trista korvmacka.

Motreaktion

Instagram är det populäraste sociala mediet bland unga i Sverige, efter Facebook. Tonårstjejer utgör den största användargruppen, över 80 procent är inne på appen dagligen.

Beatrice Stjernswärd tror att de är viktigt att medvetandegöra och pratat om pressen som den här typen av sociala medier skapar. Och hon välkomnar den motreaktion som nu sprider sig i Instagramvärlden. Bland annat det satiriska kontot Celeste Barber och skådespelerskan Amy Schumer har gjort en grej av att i stället visa upp en oretuscherad version av livet.

– Amy Schumer lägger upp roliga och ickesmickrande bilder, det tror jag att folk uppskattar säger Beatrice Stjernswärd.

I november 2015 utbröt en mediestorm efter att den australiska modellen Essena O'Neil som hade ett Instagramkonto med hundratusentals följare upplevde att hennes liv tedde sig allt mer konstgjort – och bestämde sig för att lägga korten på bordet. Hon började kommentera bilderna och förklara hur fejkade de var och hur mycket jobb som låg bakom dem. Slutligen raderade hon sitt konto. Och fler Instagramanvändare följde i hennes fotspår.

Enligt en artikel i New York Times visar studier att Instagram göder narcissism – att lägga upp en selfie för att sedan hela tiden mäta sin populäritet i antalet likes kan leda till ett destruktivt beteende.

Söka hjälp

Psykologen Jelena Röshoff förklarar för Kvällsposten:

– Snabba, kortsiktiga kickar är extremt belönande, och vissa har lättare och vissa har svårare att stå emot impulserna att kolla telefonen. Som allt annat som man gör för mycket kan det vara destruktivt.

Hon menar också att det finns tidigare forskning som visar att man mår sämre över sitt utseende om man tittar på bilder av snygga personer av samma kön som en själv, än om man tittar på mer neutrala bilder.

– Jag märker att folk mår dåligt när de jämför sig med andra och fokuserar alltför mycket på att tänka negativt om sig själva, och Instagram är ytterligare ett medium som man kan använda till att jämföra sig.

Enligt Jelena Röshoff kan det vara läge att söka hjälp om man blir irriterad när man inte kan ägna sig åt sociala medier samt tappar intresse för det man brukar tycka är kul.

– Det är viktigt att inte låta Instagram sätta agendan för vad som är önskvärt i ditt liv och att komma ihåg att det man ser bara är en liten, liten del av verkligheten.

Malin Forsberg
Malin Forsberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag