Österlenskolan för konst och design i Simrishamn. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Österlenskolan för konst och design i Simrishamn. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Isabelle Andersson, 21 och Tilda Aspelin, 20 vill att deras rum ska kännas som att du står i en enorm papperskorg av förkastade texter. Gruppen har samlat på sig gamla anteckningar i mobilen, statusrader och gamla lappar. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Isabelle Andersson, 21 och Tilda Aspelin, 20 vill att deras rum ska kännas som att du står i en enorm papperskorg av förkastade texter. Gruppen har samlat på sig gamla anteckningar i mobilen, statusrader och gamla lappar. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Kamar Kabani utforskar hur makeup kan uttrycka känslor och tankar. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Kamar Kabani utforskar hur makeup kan uttrycka känslor och tankar. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Sofie von Schenck och hennes grupp har skapat ljusramar som de ska projicera bilder genom. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Sofie von Schenck och hennes grupp har skapat ljusramar som de ska projicera bilder genom. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Amanda Hellryd och Ellen Solding vill visa vem som släpps in i konstvärlden genom texten. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN
Amanda Hellryd och Ellen Solding vill visa vem som släpps in i konstvärlden genom texten. Foto: Jens Christian / EXPRESSEN/KVÄLLSPOSTEN

Studenter utforskar ordet "föreställning"

Publicerad

Möt framtidens stora namn på Österlenskolan för konst och design.

Studenterna har fritt fått tolka ordet "föreställningen". Varken elever eller lärare är helt säkra på vad de kommer att ställa ut.

– Vi tömde hela skolan och började om från noll. Den som vill bli lite rubbad och se något man inte kan se någon annanstans på konstrundan ska absolut komma hit, säger Jennifer Forsberg, rektor på skolan.

Doften av målarfärg är påtaglig, det låter från en skruvdragare och eleverna diskuterar sinsemellan, samtidigt som någon spelar musik från sin telefon. Eleverna har delats in olika grupper utifrån teatervärldens struktur för att utforska begreppet "föreställningen".

– Det handlar både om föreställningen om något och föreställningen i teaterns mening. Vi har en grupp för varje område inom teatern. Ljud, kostym, ljus, text och smink. De som arbetar med scenografi försöker väva ihop alla bitar till ett enat verk, säger läraren och konstnären Anna Wessman.

Kommunikationen mellan grupperna har sett olika ut. Några grupper har diskuterat mer med varandra, andra är mer isolerade.

– Därför är det så spännande, vi vet inte alls var det landar. Verket ändras hela tiden och handlar lika mycket om processen bakom, säger Anna.

Testar gruppens gränser

Sofie von Schenck, 20 och Evelina Björnqvist, 19 går första året på skolan. De tillhör ljusgruppen.

– Vi har valt att jobba med något som ingen av oss kan något om. Därför har vi experimenterat mycket, både med ljus men också kring hur en grupp fungerar när den arbetar tillsammans, säger Evelina.

– Man måste förhålla sig till varandras tankar och visioner, så man inte kör över någon. Det har handlat om att förklara sin inre vision för varandra så att vi ska kunna göra något vi kan stå för tillsammans, säger Sofie.

Vem får vara med i konstvärlden

Textgruppen har läst de texter som kastas bort. Gamla lappar, mobilanteckningar och statusrader på Facebook.

– Det som slängs, är det det man inte får säga? Vi vill att det ska kännas som om besökaren befinner sig mitt inne i en stor papperskorg fylld med förkastade texter, säger Tilda.

Medlemmarna har funderat på vem som får tillhöra konstvärlden.

– Vi har använt komponenter och uttryck från utställningssammanhang. Vi förstärker och förvrider dem för att ifrågasätta vem som får ta plats och vem som bjuds in, säger Amanda Hellryd, 23 och Ellen Solding, 21.

"Varje kommuns våta dröm"

Jennifer Forsberg är rektor på skolan. Hon tycke skolans läge på Österlen är betydelsefullt, för skolan och för bygden.

– Att ha en skola som jobbar med samtidskonst tror jag har betydelse om inte annat mentalt för invånarna. Kommunen verkar däremot tro att kultur kommer gratis.

Hon tror att skolans elever påverkar Simrishamn som kommun positivt.

– Där kreativa människor bor vill andra bo. Jag vill att skolan ska vara en grogrund för kreativa unga människor, med starkt socialt och samhälleligt engagemang. Det är varje kommuns våta dröm att ha sådana människor i sin befolkning, men jag är inte helt säker på att kommunen förstår det.

Elevernas gemensamma konstverk Föreställningen visas från långfredagen till annandag påsk.

Karin Selåker Hangasmaa

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida