Susanna Trehörning, chef för kriminalenheten. Foto: Sanna Dolck
Susanna Trehörning, chef för kriminalenheten. Foto: Sanna Dolck

Stora problem vid krimjouren i Malmö

Publicerad

Kriminaljouren vid Malmöpolisen har stora problem.

Arbetsbelastningen är hård, långsiktigheten saknas ofta, kommunikationen är dålig och det brister i ledarskap.

Det innebär att frihetsberövade personer kan få sitta inlåsta längre tid än vad som behövs.

Det framgår av en internutredning som Expressen har tagit del av.

Chefen för kriminalenheten, Susanna Trehörning, beställde den omfattande intervjuundersökningen som nu har genomförts bland de anställda vid kriminaljouren vid Malmöpolisen.

32 personer – 53 procent män, 47 procent kvinnor – ställde frivilligt upp på en timslång intervju och svarade på frågor om trivsel, förutsättning att utföra sitt arbetsuppdrag och ledning och styrning.

Intervjuerna har skett anonymt för att de anställda skulle våga säga sitt hjärtas mening.

Enligt rapporten, som har godkänts av Susanna Trehörning, trivs medarbetarna överlag med sitt arbete, men många upplever att deras arbetsro ideligen störs.

En person sade:

– Jag älskar mitt jobb, men hatar att gå till det.

Enligt rapporten är det uttalandet symtomatiskt för majoriteten av de intervjuade. Man uppskattar jobbet men gillar inte de organisatoriska förutsättningarna.

Frustrerade

Många – både arbetsledare och poliser på fältet – är frustrerade över att det saknas långsiktighet och kontinuitet i arbetet.

Flera av de intervjuade uttryckte att de aktivt såg sig om efter ett annat jobb utanför kriminaljouren.

Eftermiddagspassen är underbemannade, enligt dem som intervjuats. Problemet har påtalats för kriminaljourens ledning vid upprepade tillfällen, men ingen upplever att det har blivit bättre.

En förundersökningsledare säger:

– När vi är underbemannade i förhållande till inflödet så är det så här: Vi löser våra uppdrag men kvalitén blir sämre på de åtgärder vi gör, utredarna tröttare och patrullerna blir frustrerade. Det fungerar men är inte hållbart i längden. Folk blir sittande kvar frihetsberövade längre än vad som skulle behövas normalt – inte på grund av utredningsåtgärder utan för att vi inte hinner med helt enkelt.

Under rubriken "härskartekniker" kommenterar de 32 intervjuade ledarskapet på kriminaljouren. Utredningen slår fast:

"Lika konsekvent som de uppskattade arbetsledarna omnämns levereras det samstämmig kritik mot arbetsledare som inte uppskattas. Motsatsen till de dynamiska ledarna var de arbetsledare på kriminaljouren vars chefsstil omnämns med ord som "management by fear", "1930-tals ledarskap" och "Stasistyre."

Risk för "frysboxen"

Flera av intervjupersonerna är rädda för att ifrågasätta beslut som kommer från kriminaljourens ledning. Risken är att de hamnar i "frysboxen."

Kriminalchefen Susanna Trehörning, som beställde rapporten, säger till Expressen:

– Anledningen till att jag initierade en intervjuundersökning var att kriminaljouren har över 200 medarbetare och är en komplex och viktig enhet inom polisen. Ända sedan jag började i Malmö för två år sedan har det pratats om att det inte funkat på krimjouren, men jag har inte kunnat greppa vad som inte funkat. Därför ville jag få medarbetarnas åsikter.

– Resultatet av undersökningen ger en bild av att det finns brister i ledning och styrning. Det finns ett ledarskap som har stora brister. Det ser jag allvarligt på – det är inte okej.

Vad ska du göra åt det?

– Jag skulle börja prata med chefen för kriminaljouren, men utredningen sammanföll med att chefen sökte och fick ett annat jobb, så plötsligt stod vi utan chef. Nu har jag informerat personalen om innehållet i rapporten och diskuterat med arbetsledarna. Vi ska nu använda rapporten för att kunna gå vidare och diskutera arbetet på kriminaljouren, säger Susanna Trehörning till Expressen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag