Man får tänka på vilket budskap man sänder ut när man lägger ut en bild på sig själv, säger Johanna Arogen som bloggar och föreläser om kroppsideal och hälsobudskap i sociala medier.Man får tänka på vilket budskap man sänder ut när man lägger ut en bild på sig själv, säger Johanna Arogen som bloggar och föreläser om kroppsideal och hälsobudskap i sociala medier.
Man får tänka på vilket budskap man sänder ut när man lägger ut en bild på sig själv, säger Johanna Arogen som bloggar och föreläser om kroppsideal och hälsobudskap i sociala medier.
Kroppsbilderna i sociala medier påverkar mycket, speciellt om man är lite yngre och inte är riktigt vet vem man är än, säger Sofie Wannehag, kontaktperson i Frisk&Fri, Riksföreningen mot ätstörningar.Kroppsbilderna i sociala medier påverkar mycket, speciellt om man är lite yngre och inte är riktigt vet vem man är än, säger Sofie Wannehag, kontaktperson i Frisk&Fri, Riksföreningen mot ätstörningar.
Kroppsbilderna i sociala medier påverkar mycket, speciellt om man är lite yngre och inte är riktigt vet vem man är än, säger Sofie Wannehag, kontaktperson i Frisk&Fri, Riksföreningen mot ätstörningar.
Träningsbloggaren Fanny Roethlisberger tycker det är viktigt att man sätter sina bilder i ett sammanhang om de läggs ut i sociala medier.Träningsbloggaren Fanny Roethlisberger tycker det är viktigt att man sätter sina bilder i ett sammanhang om de läggs ut i sociala medier.
Träningsbloggaren Fanny Roethlisberger tycker det är viktigt att man sätter sina bilder i ett sammanhang om de läggs ut i sociala medier.

Sociala medier kan hetsa till ätstörningar

Publicerad

Att lägga ut kroppsfoton och träningsbilder på Instagram är populärt.

Men i värsta fall kan det hetsa andra till ätstörningar.

– Unga tjejer kan ta enorm skada av den här typen av bilder i sociala medier, säger Johanna Arogen, 36, som bloggar och föreläser om kroppsideal och hälsobudskap.

Trenden att lägga upp kroppsbilder i sociala medier som Facebook, Instagram eller Kik Messenger är stark bland yngre människor. Man vill uppdatera sitt liv, visa andra vad man håller på med och uppnått.

I grunden inget fel i det, menar bloggaren och chefredaktören för webbsidan livskick.nu, Johanna Arogen, som själv lidit av bulimi i många år men i dag är frisk.

– Klart man ska få visa upp sin kropp om man vill det och inte skämmas över att man är stolt över den. Problemet är att kropparna som visas upp är alltid i en viss form. Smal och vältränad är mallen, inte bara för en snygg kropp utan också en hälsosam kropp, vilket inte stämmer verkligheten. Det är inte magrutorna som avgör om man är hälsosam eller inte.

– Ingen vet hur den här personen med vältränad och muskulös kropp lever. Det finns en hel del ätstörningar inom fitnessvärlden till exempel.

Skapa dåligt samvete

Johanna vill inte skylla på sociala medier som roten till ätstörningar, men bilderna och uppdateringarna om tuffa träningspass kan skapa en känsla av dåligt samvete och mindervärde om man är mottaglig för det.

– Det finns en studie som visar att unga tjejer tar enorm skada av den här typen av bilder i sociala medier, mycket mer än vad traditionella medier kan påverka. Man påverkas mer om idealen kommer från personer man känner och litar på, än om de kommer från kändisar eller andra källor, säger Johanna Arogen.

Sofie Wannehag, 25, från Kristianstad, som är aktiv i Riksföreningen mot ätstörningar, håller med utifrån sina erfarenheter. Hon led av ätstörningar mellan 16 och 20 års ålder men fick proffshjälp på BUP och är i dag frisk.

– När jag var sjuk var inte sociala medier lika utvecklade. Då var det mer förstasidor i tidningar och löpsedlar man blev påverkad av. Nu är det både och, säger Sofie.

Hon har hållit i självhjälpsgrupper i Riksföreningen och då har bilderna på Instagram diskuterats.

– Det pratas mycket om hur man påverkas av kroppsbilder, att idealet oftast är att man ska vara smal, och att det är vanligt att man blir triggad av de här bilderna som läggs ut.

Försökte ta sitt liv

En tjej med erfarenhet av såväl ätstörningar som ett sjukligt förhållande till träning och mat är Fanny Roethlisberger, 22.Problemen började i 14-årsåldern och fortsatte i en destruktiv spiral som bland annat resulterade i självskadebeteende och ett självmordsförsök.

Hon tror att bilder på smala och vältränade kroppar i sociala medier kan påverka den som är sjuk negativt.

– Sociala medier kan vara jättebra, men det kan också stjälpa mer än hjälpa. Man kan ju som sjuk välja att följa sådant som inte är så bra för en.

I dag har Fanny en välbesökt tränings- och kostblogg och mår bra. Hon lägger själv ut träningsbilder, men försöker alltid göra det ansvarsfullt.

– När jag lägger ut saker försöker jag få det i ett sammanhang. Att det inte bara är en kroppsbild utan text till och någon slags poäng. Till exempel att man som sjuk kan se att det finns hopp och att det går att bli bättre.

Måste lyfta frågan

Ingen av tjejerna tror att en allmän uppmaning att sluta lägga ut kroppsbilder skulle leda till något.

– Det enda sättet är att lyfta frågan med vad det faktiskt gör. Många är inte medvetna om att det påverkar folk på det negativa sättet, tror Sofie Wannehag.

Johanna Arogen tycker alla som uppdaterar med kroppsbilder ska tänka till själva.

– Det går inte att banna alla bilder, utan det är något man som individ får ta ställnig till. Man får fundera på vilket budskap man sänder ut när man lägger upp en bild. Att inte kasta skam på människor som inte äter och tränar som man själv.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag