Sköterskan på Skånes universitetssjukhus i Lund dömdes för att ha snokat i 82 journaler som hon inte hade anledning att öppna. Hon har själv sagt upp sig. Foto: Peter J Olsson
Sköterskan på Skånes universitetssjukhus i Lund dömdes för att ha snokat i 82 journaler som hon inte hade anledning att öppna. Hon har själv sagt upp sig. Foto: Peter J Olsson
Kvinnan förklarade i rätten att det hela hade handlat om "ren nyfikenhet". Foto: Colourbox
Kvinnan förklarade i rätten att det hela hade handlat om "ren nyfikenhet". Foto: Colourbox
Lunds tingsrätt låter en tidigare utdömd skyddstillsyn gälla även för sköterskans dataintrång. Foto: Tomas Leprince
Lunds tingsrätt låter en tidigare utdömd skyddstillsyn gälla även för sköterskans dataintrång.  Foto: Tomas Leprince

Sköterska snokade
i över 80 journaler

Publicerad

En sköterska på Skånes universitetssjukhus i Lund dömdes på måndagen för att hon snokat i över 80 personers journaler som hon inte hade med att göra.

Kvinnan dömdes till skyddstillsyn. Hon har valt att frivilligt lämna sin anställning.

Sköterskan avslöjades redan i november 2013 då en person hörde av sig till sjukhuset och anmälde att någon måste ha kommit åt hans journalanteckningar otillbörligt.

En enhetschef inledde en undersökning och hittade i stort sett omedelbart den nu åtalade sköterskans namn överallt i dataloggarna från sjukhusets journalsystem.

Erkände omedelbart

Sköterskan kallades till ett samtal och erkände då direkt. Hon hade kollat journaler för sig själv och sina anhöriga, samt för ett eget barns lärare och idrottstränare. Hon hade dessutom hjälpt en bekant att ta reda på var på sjukhuset dennes barn befann sig.

Kvinnan förklarade i rätten att det hela hade handlat om "ren nyfikenhet".

Kammaråklagare Titti Malmros redovisade ett mycket stort antal loggade intrång från sköterskans sida men åtalade bara för 94 tillfällen. Åklagaren förklarade att hon betecknat fall som skett i tät följd under samma dygn som ett tillfälle.

Av de 94 åtalspunkterna dömdes sköterskan för 82. Hon friades i tolv fall där hon eventuellt kunde ha haft yrkesmässiga motiv för slagningarna i journalsystemet.

Dömd efter fyra år

Allt hade skett mellan januari 2012 och oktober 2013. Trots att sköterskan både erkänt och sagt upp sig, åtalades hon inte förrän i februari 2015 – och dömdes alltså först i februari 2016, fyra år efter att de första brotten begicks.

Efter det att kvinnan slutat på sjukhuset har hon hunnit dömas till skyddstillsyn för grovt trafikbrott. Lunds tingsrätt beslutade på måndagen att låta den domen gälla även för dataintrånget.

Lunds tingsrätt konstaterar att "lång tid har förflutit sedan brotten begicks och (NN) kan inte lastas för att förundersökningen tagit lång tid".

 

Följ Kvällsposten på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera alla våra artiklar!​

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida