Foto: Sara Strandlund
 Foto: Sara Strandlund

Så kapar bedragarna din identitet på nätet

Publicerad

Inte bara vänner och familj hänger på sociala medier – det gör också bovarna och bedragarna.

Bilden på det nya körkortet eller kontraktet kan lätt bli en genväg för identitetskaparna.

– Har någon dina personuppgifter kan de ta ett lån i ditt namn och då kan du plötsligt ha en stor skuld, säger Bo Isaksson, chef för bedrägeri- och miljöbrottsgruppen på polisen i Kalmar län.

Förra året minskade exempelvis antalet misshandelsbrott – samtidigt ökade antalet bedrägerierna stadigt. Under en tioårsperiod har antalet anmälda bedrägerier ökat med 157 procent, enligt siffror från polisen.

Och när människors liv allt mer tycks äga rum på nätet är inte tjuvarna sena att följa efter. Bara på bedrägeri- och miljöbrottsgruppen i Kalmar tar polisen i snitt emot 12 anmälningar om nätbedrägerier varje vecka – den här veckan är siffran 26.

– Det går väldigt mycket upp och ner, men vi får ju in ärenden varje dag, säger utredaren Bo Isaksson.

En stor del av bedrägerierna gäller affärer på nätet. Blocket och Tradera är något av en arena för nätbedragarna. Trots att erbjudande ofta är lite för bra för att vara sanna väljer människor att chansa, menar Bo Isaksson.

– Innerst inne måste man ju känna att det finns en risk, säger han.

Sociala tjuvar

Men på nätet förekommer också rena identitetskapningar. I vissa fall är det brottsoffren själva som har försett kaparna med uppgifterna – om än kanske något omedvetet.

Bilden på ditt nya körkort på Instagram eller kontraktet på den nya lägenheten på Facebook kan kännas som en självklarhet, men för en bedragare kan informationen vara en direktbiljett till din identitet.

– Det finns en risk med allt man lägger ut. Lägger man tillexempel ut ett körkort kan det finnas människor som använder uppgifterna i ett ont syfte. Man måste vara mycket mer misstänksam i dag när man lämnar ut sina uppgifter, säger Bo Isaksson.

Det bedragarna i första hand ofta är ute efter är offrets personnummer.

– Med det kan göra vad som helst egentligen och det är otroligt riskabelt att hänga ut sådana uppgifter.

Enligt Bo Isaksson finns det skräckexempel där någon fått sin identitet kapad och bedragaren sedan lyckats ta ett lån i offrets namn.

– Det borde ju vara helt omöjligt, men det går uppenbarligen det också. Så du kan plötsligt få en skuld också när du lägger ut personuppgifter.

"Ett guldläge"

Utredningsarbetet är ofta svårt och när det kommer till om brottet går att lösa eller inte är mycket av ett lotteri, menar Bo Isaksson. Med hjälp av exempelvis ett kontonummer har polisen större chanser att spåra skojarna, men i många fall tror Bo Isaksson också att bedragarna ligger steget före polisen.

– Det är därför det brottsförebyggandet arbetet måste till. Man måste vara mer försiktig, det finns uppenbarligen många bedragare och skojare som utnyttjar det här och även lyckas. Tyvärr har tjuvarna, och de som vill lura folk, ett guldläge nu med datan. Folk är benägna att berätta vad som helst.

Samtidigt tror Bo Isaksson att mörkertalet när det gäller nätbedrägerier är stort. I många fall tror han att människor låter bli att anmäla för att de skäms.

– Jag tror en del biter sig i läppen och biter i det sura äpplet.

Ett handfast råd, menar Bo Isaksson, är att utgå från att allt som skrivs på internet kan läsas av alla.

– Man måste vara medveten att det finns en risk och att de här bedragarna är skickliga med tekniken. På nätet kan man inte lita på någon.

Helena Sjögren
Helena Sjögren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag