ETT LYCKAT KONCEPT. Maria och Jennike är svägerskor. Deras makar heter Jonit och Tibi. Mannen i orange jacka har ett lokalt företag som ordnat jobb åt Jonit och Tibi. Foto: Privat
ETT LYCKAT KONCEPT. Maria och Jennike är svägerskor. Deras makar heter Jonit och Tibi. Mannen i orange jacka har ett lokalt företag som ordnat jobb åt Jonit och Tibi. Foto: Privat

Så hjälper Gnosjö romer ur tiggeriet

Publicerad

I Gnosjö behöver de romska EU-migranterna inte tigga för att få ihop till mat.

Här har en intressegrupp gått samman för att stötta de behövande - och nu sitter Maria och Jennike och säljer bröd utanför Ica-butiken.

- Att göra andra gott, gör en själv så otroligt gott. Det har jag kommit på, säger Elenor Johansson, som var med och startade intressegruppen.

Elenor Johansson, 66, har fullt upp.

När Kvällsposten pratar med henne har hon precis släppt av två kvinnor vid den lokala Ica-handlaren. Tillsammans har de bakat bröd i kyrkan.

De två kvinnorna heter Maria och Jennike, de är romer från Rumänien och kom till Sverige och lilla Gnosjö för att tigga.

Men tack vare Elenor och hennes vänner har deras liv tagit sig en lite annorlunda väg.

- Jag tror att folk här har lärt sig att se dem nu, säger Elenor Johansson.

Elenor Johansson startade intressegruppen.Foto: Sten-Egon Uremark
Allt började när Elenor träffade en ung tjej som heter Elena utanför Ica-butiken i Hillerstorp. Elena, som satt och tiggde, visade ett kort på sin son Edvardo och nöp i sin jacka, Elena förstod att Edvardo behövde vinterkläder och när hon samtidigt såg hur människorna som gick förbi handskades med hela situationen blev hon sorgsen.

- Det kom så många som bara gick förbi, de såg inte ens att hon satt där. Det gjorde mig nästan ännu mer illa, att man inte ens såg henne. Jag var väldigt upprörd när jag kom hem och ringde runt till lite vänner, och vi tog upp det i vår församling.

Engagemanget växte snabbt. Problemet togs upp i de olika kyrkorna i trakten - som bestämde sig för att jobba tillsammans.

Nu är Elenor en av personerna i en intressegrupp som hjälper romerna i tätorterna runt Gnosjö. En av medlemmarna kör hjälptransporter genom SAM-hjälp, ett par har arbetat som biståndsarbetare och en har jobbat som lärare med invandrarbarn.

- Vi är en så bra mix och vi har kunnat se problemen från så många olika håll, säger Elenor Johansson.

Lånar en husvagn

Nu är Elena, tjejen som allting började med, inte längre kvar i Sverige. Men intressegruppen fortsätter att hjälpa, vilket betyder att Maria, Jennike, Tibi och Jonit inte längre behöver sitta med en kopp i handen och tigga.

De har fått låna en husvagn så de slipper bo i en bil parkerad i Gislaved. Tre av personerna har fått ströjobb: De delar ut broschyrer till en byggfirma i trakten och de har fått klyva och sälja ved, som tillhandahållits från en församlingsmedlem. De små intäkterna som görs får migranterna ta hand om.

Och så var det brödbakningen då.

"Stolta entreprenörer"

- Vi bakar tillsammans med kvinnorna och sen säljer de det utanför Ica-butikerna i Gnosjö och Hillerstorp varje eftermiddag. De bakar två-tre dagar i veckan själv och sen bakar vi andra och skänker. Det som tog en eller två veckor att tigga ihop, det kan de få ihop på en dag nu, så det är en stor förändring.

På fredag ska några av EU-migranterna resa hem till Rumänien, till byn Cocova och den väntande vintern. Men intressegruppens kontakt med människorna som bott i Gnosjö kommer inte att ta slut för det.

- Detta har varit ett kortsiktigt projekt, men vi har redan börjat kontakta en hjälporganisation som heter Hjärta till hjärta som har jobbat med romerna i Rumänien under lång tid. Det finns så mycket behov, först och främst behöver vi registrera dem. Det finns upp mot en miljon romer som inte är registrerade och då finns dem inte, de får inte gå i skola och de har ingen möjlighet att få sjukvård. Det andra är att få lagfart på sin plätt där de har ett litet hus, annars kan det komma människor som ägt jordplätten för två generationer sedan och säga att de som bor där nu ska vara borta om 24 timmar, säger Elenor Johansson.

- Men sen måste vi också försöka få barnen att börja gå i skolan. Utan utbildning så klarar du dig inte, många av de här kan inte läsa. Vi har försökt förklara det för de unga vuxna, att det är de som måste förändra sin situation, säger Elenor.

Elenor berättar att Maria, Jennike, Tibi och de andra nu har en helt annan utstrålning.

- De är inte tiggare som är i underläge på gatan. Nu ser de oss i ögonen när de sitter och säljer. Nu är de stolta entreprenörer, säger Elenor.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida