Kommunalrådet Ilmar Reepalu säger att han blivit felciterad och att han är förtvivlad över trakasserierna. Foto: Joachim Wall
Kommunalrådet Ilmar Reepalu säger att han blivit felciterad och att han är förtvivlad över trakasserierna. Foto: Joachim Wall

S-toppen i blåsväder när hatbrotten mot judar fördubblas

Publicerad
Uppdaterad
"Judar lämnar svensk stad efter stor ökning av antisemitiska hatbrott", löd en rubrik i The Sunday Telegraph i söndags.
Staden är Malmö, och brotten spänner från kränkande klotter till grov misshandel och mordbrandsförsök.
Men det är inte bara på grund av hatbrotten som Malmöbor med judisk bakgrund överväger att fly Sveriges tredje stad. Den judiska församlingen anklagar också Malmös politiska S-ledning för att inte ta problemen på allvar.
The Sunday Telegraph har intervjuat bland andra 86-åriga änkan Judith Popinski i Malmö:
"När hon kom till Sverige efter att ha räddats från nazistiskt koncentrationsläger behandlades Judith Popinski med stor vänlighet. Hon bildade familj i Malmö, och levde i sex årtionden lyckligt i sitt nya hemland - till förra året."
Tidningen - en av Europas största - slår fast att "Sveriges anseende som tolerant land ifrågasätts".
Judith Popinski, som har berättat om Förintelsen för många svenska elever, tycker att det är bra att problemen i Malmö uppmärksammas internationellt.
Judith växte upp i Lodz i Polen, och hon överlevde Auschwitz. Men hennes familj mördades där.
Hon kom till Malmö i 20-årsåldern.
- Judar känner sig sårbara här nu, säger hon.

2009 var ett turbulent år för den judiska församlingen, med cirka 700 medlemmar, i Malmö: Det judiska kapellet sattes i brand. Judiska begravningsplatsen vandaliserades flera gånger. Församlingsmedlemmar på väg hem från synagogan trakasserades av maskerade män.
Vid en demonstration med anledning av kriget i Gaza anfölls judar med glasflaskor, smällare, glåpord och en slangbomb.
Tonåringen "Jacob" berättar i Skånska Dagbladet att en klasskamrat sagt att han ska "halalslaktas". En annan har kallat honom "jävla jude".
Tränaren i fotbollslaget SK Hakoah - som bildades av judar 1932 - blev nerslagen och publiken stormade planen i samband med lagets match mot Kosova i "Malmösexan".
I dag bevakas gudstjänsterna, och församlingens medlemmar har uppmanats att aldrig gå ensamma på begravningsplatsen.
Och judar flyr stan, skriver Sunday Telegraph.
Enligt den judiska församlingen har ett 30-tal familjer nyligen flyttat från Malmö till Stockholm, Göteborg, Storbritannien eller Israel - som en direkt följd av hatbrotten.
- De flesta är unga barnfamiljer med välbetalda jobb som inte längre känner sig trygga i Malmö, säger Fred Kahn, församlingens styrelseordförande.
Fred Kahn växte upp i Malmö på 1950- och 1960-talen, och han säger att antisemitismen "aldrig varit så tydlig som nu".


Men hur resonerar en familj som lämnar Malmö på grund av antisemitismen? Hur rädda känner de sig?
Marcus Eilenberg, 32, lämnar sin barndomsstad Malmö i maj, med sin fru och parets två barn som är fem och tre år.
Huset i Malmö är sålt och familjen har hyrt en lägenhet i Modiin, en stad mellan Jerusalem och Tel Aviv.
Marcus och hans fru ska lära sig hebreiska, och sen söka jobb.
- Det är mycket vi ger upp när vi flyttar, både ekonomiskt och socialt, säger han.
Marcus har ett toppjobb på en advokatbyrå i Malmö. Hans släkt på mammas sida har bott i Malmö sen slutet av 1800-talet. Hans farföräldrar kom till Malmö 1945 som överlevare av Auschwitz.
Familjen trivs bra i Malmö. De antisemitiska stämningarna är huvudorsaken till att de flyttar, berättar Marcus.
Han har kallats "jävla jude" flera gånger, bland utanför synagogan.
Vänner till honom har hotats och kränkts, och han känner få som vågar bära synliga tecken på att de är judar, som davidsstjärna eller kippa.


Han påverkades starkt av attacken på Stortorget för ett år sen. Den judiska församlingen demonstrerade för fred och medlidande med de civila offren i Gaza, och möttes av en motdemonstration med vinande glasflaskor, tillrop som "Hitler, Hitler", och en bomb som polisen lyckades sparka i väg innan den briserade.
- Vi evakuerades av polisen, som inte kunde garantera vår säkerhet. Den erfarenheten satte sig djupt. Att det hände i ens egen stad, säger Marcus.
Det var då Marcus och hans fru började fundera på att lämna Malmö för Israel dit Marcus bror har flyttat. Beslutet har mognat fram; det var tankar på barnens framtid som fick paret att bestämma sig.
- Tänk om barnen frågar mig om 20 år: Pappa, varför flyttade vi inte? Förstod ni inte hur det skulle sluta?
Marcus känner flera familjer med judisk bakgrund som flyttat från Malmö av samma anledning.
Är han då rädd när han rör sig på Malmös gator?
Marcus funderar en stund, men svaret blir nej. Ingen identifierar honom som jude där. Men när han vistas i närheten av synagogan eller begravningsplatsen känner han "en ökad uppmärksamhet, en vaksamhet".


Men orsaken till att Marcus flyr Malmö är inte bara hatbrotten. Han är också missnöjd med de styrande i Malmö.
Hade politikerna tagit problemet på allvar, då hade han kanske stannat, menar han.
Stämningen mellan den judiska församlingen och Malmös politiska ledning - med S-kommunalrådet Ilmar Reepalu i spetsen - är minst sagt spänd.
Skånska Dagbladet har nyligen publicerat en stor artikelserie om antisemitismen i Malmö. I en intervju citeras Reepalu så här (27 januari, Förintelsens minnesdag):
"Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler."
Citatet har tolkats som att Reepalu tycker att judarna som attackerades - däribland Marcus Eilenberg - hade sig själva att skylla.
I Sunday Telegraph säger Reepalu:
"Det har inte förekommit några attacker mot judar. Och om judar här vill flytta till Israel är det ingen angelägenhet för Malmö."


Mona Sahlin åkte till Malmö 14 februari för att träffa både Reepalu och den judiska församlingen.
"Trakasserierna av Malmös judar är helt oacceptabla. Kampen mot antisemitismen är en helt egen fråga och har inget att göra med konflikten i Mellanöstern", sa hon till Skånska Dagbladet.
Till Expressen säger nu Reepalu - på telefon från Barcelona - att han är avsiktligt felciterad och missuppfattad. Han säger att han är förtvivlad över trakasserierna av Malmös judar.
- Kriget i Gaza ser jag dock som en förklaring till de ökade trakasserierna den senaste tiden.
Malmöpolisen ger honom rätt i det. Polisen ser en koppling mellan hatbrotten mot judar och konflikten i Mellanöstern. När konflikten där växer och exploderar - då smäller det ofta någonstans i Malmö.
De anmälda hatbrotten mot judar i Malmö har fördubblats, förra året anmäldes 79 brott.
Susanne Gosenius, samordnare för hatbrott på Skånepolisen, har gått igenom alla brott. Hon beskriver dem som allt från kränkande klotter till grov misshandel. Det är skadegörelse, olaga hot och ofredande, trakasserier i skolan.
Men mörkertalet är är stort. Många anmäler inte, vet Gosenius.
Kanske är man rädd för att förvärra en redan infekterad situation. Eller så tänker man att en anmälan inte gör skillnad.
Brotten klaras nämligen sällan upp, berättar Gosenius. Finns en gärningsman är det ofta svårt att bevisa att det handlar om ett hatbrott.
Susanne har träffat några av de utsatta. Många har bott i Sverige i generationer och känner sig helsvenska med judiskt påbrå. Att då plötsligt bli utsatta för ett hatbrott blir en chock, säger hon.

Judith Popinski, 86, som intervjuats av Sunday Telegraph, säger att händelserna i Malmö påminner henne om hennes ungdom.
- Jag trodde aldrig att jag skulle se detta hat igen under min livstid. Inte i Sverige i alla fall, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag