Att människorna som kommer till Sverige för att tigga skulle vara organiserade och tjäna pengar åt någon annan är en bild som ständigt målas upp. Foto: Lasse Svensson
Att människorna som kommer till Sverige för att tigga skulle vara organiserade och tjäna pengar åt någon annan är en bild som ständigt målas upp. Foto: Lasse Svensson

Polisen: Sanningen om tiggarna i Malmö

Publicerad

Är människorna som kommer till Sverige för att tigga organiserade av kriminella gäng?

Nej, säger såväl polis, kommun som tiggarna själva.

– Det är en fördom, säger Mats Karlsson, operativ chef för polisen i Malmö.

Att människorna som kommer till Sverige för att tigga skulle vara organiserade och tjäna pengar åt någon annan är en bild som ständigt målas upp.

Foto: Lasse Svensson
Men Mats Karlsson, operativ chef för Malmö-polisen, säger att det inte finns någon grund för det påståendet.

– Vi har inget fog för att påstå att det är organiserat i någon form, säger Karlsson som tydliggör att tiggeri inte är ett brott. Dock, säger han, kan flera brott begås om någon skulle försöka tjäna pengar på tiggarna.

"Finns ingen boss!"

– Det kan i så fall vara människohandel, utpressning eller bedrägeri. Det är inte bara ett brott som skulle kunna vara aktuellt om det skulle vara organiserat, säger Karlsson.

Har något av de brott du nämnde varit kopplat till tiggeri i utredningar som varit aktuella hos er?

– Det är inget jag känner till och jag hade känt till det om det varit så. Det finns ingen sådan trend. Man kan aldrig utesluta någonting, man måste ha ett öppet sinne, men jag tycker det är en fördom. Och som alla fördomar så är de grova förenklingar, säger Mats Karlsson.

När Kvällsposten intervjuat ett tjugotal människor som bor i ett tältläger i centrala Malmö har samtliga starkt förnekat att de ger bort pengar till någon annan.

– Var och en jobbar för sin familj, varför skulle man jobba för någon annan? Vi har det jättesvårt. Nu är vintern här, vi behöver ved, vi behöver mat, varför ska vi jobba för någon annan? säger 61-årige Nicusor som har varit i Sverige sedan i april och då har tiggt i både Malmö och Lund.

24-åriga Gina har varit i Sverige i tre månader.

– Jag förstår att vissa tror att det är organiserat om de ser en kvinna som ger bort sina pengar till en man, men de misstolkar. Oftast är det då kvinnans make, som tigger någon annanstans, och som frågar hur det går och kanske får lite pengar för att gå och köpa bröd, säger hon och tillägger bestämt.

– Det finns ingen boss! Vi har några vänner eller familj som vi försöker ta hand om, men ingen här har någon boss.

Stadsmissionen är den frivilligorganisation som arbetar närmast med EU-migranterna. Therese Wihlborg är socialchef på Stadsmissionen i Skåne, och inte heller hon har sett någonting som tyder på kriminell aktivitet.

– Det är ingenting som har framkommit och människorna vi pratar med har ställt sig väldigt frågande till det. Klart att de organiserar sig för att hitta ställen som är bra och att de samarbetar med varandra. Det är ju ett sätt att överleva, men det är inte samma sak som att det är illegalt organiserat eller att det skulle bedrivas av någon människohandlare. Långt i från, säger Therese Wihlborg.

Inga indikationer

Inte heller Sociala Resursförvaltningen i Malmö, som i augusti skrev en rapport om tiggarnas levnadsvillkor, säger att de märkt någonting som tyder på att någon brottslig organisation tjänar pengar på tiggeriet. Sociala Resursförvaltningen skriver att de "inte sett några indikationer" på att så skulle vara fallet, men att de inte helt kan utesluta att något enstaka fall av människohandel existerar.

"Majoriteten är inte utsatta för ligor/människohandel utan är här för att de själva tagit beslutet om att söka försörjning i annat EU-land. Däremot håller många ihop i mindre grupper, exempelvis släktingar eller vänner från hemlandet, vilket kan vara en anledning till att bilden av att dessa människor skulle vara utsatta för ligor", skriver de i rapporten.

 

Följ Kvällsposten på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera alla våra artiklar!​

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida