Under 2015 kostade kvaddade bilar och plåtskador polismyndigheterna i Sverige runt 57 miljoner kronor. Foto: Andreas Öberg / Photomedia
Under 2015 kostade kvaddade bilar och plåtskador polismyndigheterna i Sverige runt 57 miljoner kronor. Foto: Andreas Öberg / Photomedia
I början av året blev ett par i 50-årsåldern påkörda av en polisbil i tjänsteärende vid ett övergångsställe i Landskrona. Mannen dog och kvinnan skadades svårt.
I början av året blev ett par i 50-årsåldern påkörda av en polisbil i tjänsteärende vid ett övergångsställe i Landskrona. Mannen dog och kvinnan skadades svårt.

Polisen kvaddade bilar – för 57 miljoner

Publicerad

Under 2015 kostade kvaddade bilar och plåtskador polismyndigheterna i Sverige runt 57 miljoner kronor. Samtidigt har både polis och allmänhet skadats och till och med omkommit i samband med utryckning.

Trots utbildning kör polisen helt enkelt för dåligt, anser Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet som har forskat om utryckningsfordon.

– Det finns ingen som kan övertyga mig om att utbildningen fått avsedd effekt.

I början av året blev ett par i 50-årsåldern påkörda av en polisbil i tjänsteärende vid ett övergångsställe i Landskrona. Mannen dog och kvinnan skadades svårt. Den olyckan är en av många som Jörgen Lundälv och den pensionerade polisen Christer Philipson lyft i en debattartikel i Polistidningen. En debattartikel där de hävdar att skador i samband med poliskörning har varit ett problem i över ett decennium.

Mercedes rammade kvinna och barnvagn

Rent statistiskt ger Kammarkollegiets siffror en fingervisning om läget. Kammarkollegiet är polismyndigheterna försäkringsbolag dit skadorna anmäls. Och för polisområde Skåne var notan för 2015 runt 8,3 miljoner kronor fördelat på runt 700 skadeanmälningar. Då kan det handla om allt från en avkörd backspegel i polishusets garage till en kvaddad patrullbil efter en jakt.

Debattartikeln handlar dock i första hand om skaderisken som finns med utryckning, biljakter och prejningar.

Jörgen Lundälv tar den tragiska olyckan på Amiralsgatan, där en kvinna med barnvagn blev påkörd, som ett exempel på en "svallvågskrasch" som kan uppstå. Gående och andra trafikanter kan visserligen höra och se siren och blåljus men de kan inte föreställa sig på hur den övriga trafiken kommer att bete sig.

I fallet på Amiralgatan körde en flyende Mercedes på kvinnan och barnvagnen på trottoaren. Båda skadades svårt.

Efterlyser "svart låda"

Forskarens kritik handlar bland annat om att polisen är dåliga på att utreda varför den olycksbådande trenden håller i sig. Under 2012 lanserade polisen en nationell förarutbildning för att öka säkerhetsmedvetandet.

– Men mig veterligen har den inte blivit utvärderad än, säger Jörgen Lundälv som också under flera års tid efterlyst en "svart låda" till polisbilarna.

En svart låda som skulle kunna berätta hur det gick till när olyckorna inträffar och varför de sker.

– Det har jag efterlyst i tio år, säger Jörgen Lundälv.

Forskaren jämför med polisens tjänstevapen. Där krävs ett årligt skjutprov på en viss nivå för att polismannen/kvinnan ska få behålla tjänstevapnet och vara kvar i yttre tjänst. Jörgen Lundälv föreslår att samma sak ska gälla polisbilen.

– Definitivt, det kan inte vara så krångligt.

Henrik Högström
Henrik Högström

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida