DET BEHÖVS MER. Sverige riskerar bli frånåkt när det gäller kommunikationer inom landet och till och från övriga Europa. Dags att öka tempot! Foto: Lasse Svensson
DET BEHÖVS MER. Sverige riskerar bli frånåkt när det gäller kommunikationer inom landet och till och från övriga Europa. Dags att öka tempot! Foto: Lasse Svensson

Peter J Olsson: Dags satsa på nya trafiklösningar

Publicerad
Uppdaterad
Jag ser att den danske forskaren Christian Wichmann Matthiessen kommer att ta sig an den nya fasta förbindelsen över Fehmarn Bält i ett forskningsprojekt. Han är välkänd i studiet av och diskussionen om Öresundsintegrationen och det ger skäl att se fram mot resultaten.
Bygget beräknas nu påbörjas redan någon gång vintern 2011/ 2012 och det hela ska vara färdigbyggt 2018 om allt går som det ska.
Men igångsättandet går alltså så snabbt att det kommer att ge draghjälp upp ur dagens ekonomiska svacka.
Wichmann Matthiessen förklarar i Fokus Öresund att det kan innebära en uppryckning på flera sätt. Den lokala integrationen i brons närområde har alla möjligheter att gå smärtfritt, menar han. Till skillnad från den till exempel den dansk-tyska gränsen på Jylland så saknas här gamla surdegar och konflikter.
Däremot är området inte så tättbefolkat, så de rent lokala effekterna blir inte så stora.
För hela Norden pekar han på att denna nya förbindelse öppnar för att Norden knyts till ett europeiskt snabbtågsnät.

Det skulle vara bra för regionen nära Öresund, som han kallar Öresundsstaden.
- Öresundsstaden är ett internationellt servicecenter och ett sådant ska ha "state of the art" när det gäller infrastruktur. I Europa innebär det höghastighetstågförbindelser. Erfarenheten visar att de drar till sig företagsetableringar, men i Skandinavien har vi negligerat den frågan, fortsätter han till Fokus Öresund.
Och det är så sant. Åtminstone i Sverige är man långt ifrån medveten om att den moderna tiden inte bara kräver bredband och häftiga kaféer, utan att man måste satsa på kommunikationerna. Både de långväga - som motorvägar och höghastighetståg - och de lokala - som stadsspårvagnar och regional spåtrafik.
Beskeden från staten är bekymmersamma.
I tisdags presenterade banverket, vägverket, transportstyrelsen och sjöfartsverket sina förslag till nationella planer för 2010- 2021. Och det ger knappt några investeringar till Skåne och södra Sverige.

Det tycks inte
bli en klar E22 med motorvägsstandard, det blir inga nya Pågatågslinjer - inte ens från Malmö till Trelleborg.
När danskarna och tyskarna 2018 bundit samman Köpenhamn och Hamburg, så har vi inte ens börjat titta på Skåne.
Snabbtåg norrut mot Stockholm ska vi inte tala om.
Kanske borde man engagera någon forskare även i Sverige, inte för att som Christian Wichmann Matthiessen studera resultaten av infrastrukturprojekt, utan för att forska i varför det är så svårt att åstadkomma sådana projekt i Sverige!
Malmö står sig än så länge. I torsdags skrev ledarsidans Johanna Nylander om den europeiska konferens av lokal- och regionalpolitiker som ägde rum i Malmö. Och kanske är det i ökat lokalt självstyrelse som lösningen ligger.

Malmö har börjat planeringen av ett nytt spårvagnssystem - det är alldeles nödvändigt med nya lösningar när stadstrafiken växer.
Kanske klarar man - till exempel med tänkbart EU-stöd - en hel del av investeringarna själva. Men självfallet borde staten bidra. Och för till exempel Skånes del kanske det vore enklast att överföra ansvar och investeringspengar till Region Skåne, då kanske E22 och lite nya Pågatågslinjer kunde förverkligas - och det före 2030...
Peter J Olsson
Peter J Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag