18 oktober. En gammal skolbyggnad i Onsala i Kungsbacka, tänkt som asylboende, brinner ner. Foto: Björn Larsson Rosvall/Tt18 oktober. En gammal skolbyggnad i Onsala i Kungsbacka, tänkt som asylboende, brinner ner. Foto: Björn Larsson Rosvall/Tt
18 oktober. En gammal skolbyggnad i Onsala i Kungsbacka, tänkt som asylboende, brinner ner. Foto: Björn Larsson Rosvall/Tt
29 september. En kraftig brand utbryter i en lagerlokal på en camping under Tjörnbron vid Stenungsund som delvis används som flyktingförläggning. Foto: Mikael Berglund29 september. En kraftig brand utbryter i en lagerlokal på en camping under Tjörnbron vid Stenungsund som delvis används som flyktingförläggning. Foto: Mikael Berglund
29 september. En kraftig brand utbryter i en lagerlokal på en camping under Tjörnbron vid Stenungsund som delvis används som flyktingförläggning. Foto: Mikael Berglund
13 oktober. Brand utbryter i en barack i Arlöv. Lokalen skulle dagen efter ha tagits i bruk som boende för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Patrick Persson13 oktober. Brand utbryter i en barack i Arlöv. Lokalen skulle dagen efter ha tagits i bruk som boende för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Patrick Persson
13 oktober. Brand utbryter i en barack i Arlöv. Lokalen skulle dagen efter ha tagits i bruk som boende för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Patrick Persson
17 oktober. En skola i Kånna utanför Ljungby, iordningställd som flyktingboende, brinner ner till grunden. Foto: Räddningstjänsten i Ljungby17 oktober. En skola i Kånna utanför Ljungby, iordningställd som flyktingboende, brinner ner till grunden. Foto: Räddningstjänsten i Ljungby
17 oktober. En skola i Kånna utanför Ljungby, iordningställd som flyktingboende, brinner ner till grunden.  Foto: Räddningstjänsten i Ljungby
"För oss handlar det om att skaffa boendeplatser och det är inte lätt. Det är därför vi har de här tälten i beredskap", säger Mikael Ribbenvik, operativ chef vid Migrationsverket. Foto: Tomislav Stjepic"För oss handlar det om att skaffa boendeplatser och det är inte lätt. Det är därför vi har de här tälten i beredskap", säger Mikael Ribbenvik, operativ chef vid Migrationsverket. Foto: Tomislav Stjepic
"För oss handlar det om att skaffa boendeplatser och det är inte lätt. Det är därför vi har de här tälten i beredskap", säger Mikael Ribbenvik, operativ chef vid Migrationsverket. Foto: Tomislav Stjepic
Exempel på ett boendetält som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap använde vid ett basläger under en tidigare insats. Tälten på 25 kvadratmeter ska rymma fem personer. Foto: Björn Johansson, MsbExempel på ett boendetält som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap använde vid ett basläger under en tidigare insats. Tälten på 25 kvadratmeter ska rymma fem personer. Foto: Björn Johansson, Msb
Exempel på ett boendetält som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap använde vid ett basläger under en tidigare insats. Tälten på 25 kvadratmeter ska rymma fem personer. Foto: Björn Johansson, Msb

Oron sprider sig efter asylboendebränderna

Publicerad

På kort tid har flera asylboenden och blivande asylboenden brunnit ner.

Polisen misstänker att bränderna är anlagda och i veckan planeras Sveriges första tältläger för flyktingar i Revingehed.

– Vi känner en stor oro över utvecklingen den senaste tiden, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef vid Migrationsverket.

På knappt en vecka har tre planerade akutboenden för flyktingar brunnit i landet. Hittills i år har över tio asylboenden eldhärjats – många bränder misstänks vara anlagda.

Samtidigt är bristen på bostäder för flyktingar akut. Regeringen har meddelat att de asylsökande kan tvingas bo i tältläger.

I veckan planeras det första tältlägret att sättas upp vid militärfältet P7 i Revingehed utanför Lund. Det handlar initialt om 75 eluppvärmda tält för 375 personer, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ansvarar för insatsen.

– För oss handlar det om att skaffa boendeplatser och det är inte lätt. Det är därför vi har de här tälten i beredskap. Vi hoppas att vi inte behöver använda tältlägret men enligt nuvarande plan så ska det vara uppe nu i veckan, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef vid Migrationsverket.

"Jobbar nära polis och Säpo"

Med anledning av bränderna gör Migrationsverket löpande riskbedömningar för olika boenden.

– Vi har över 300 anläggningar över hela landet så utvecklingen är otroligt allvarlig. Vi jobbar nära polis och Säpo och gör en riskbedömning med polisen om förhöjd bevakning och beredskap. Men det är annorlunda förutsättningar vid Revingehed än vid andra boenden. Allt är bevakat och inhägnat så man kommer inte in, säger Mikael Ribbenvik.

I nuläget finns inget samband mellan bränderna. Men polisen utreder om det finns några kopplingar mellan de senaste händelserna.

– Vi analyserar om det finns ett samband och i så fall hur det ser ut. Med utgångspunkt i vad vi får fram kan det bli aktuellt att gå ut med nationella riktlinjer, säger Stefan Hector, kommenderingschef för Nationella operativa avdelningens särskilda händelse med anledning av migrationsströmmarna, till TT.

Boenden bevakas

Efter helgens brand i Kånna utanför småländska Ljungby har polisen satt in extra bevakning på alla flyktingboenden i Kronobergs län. Även platser som ska bli flyktingboenden bevakas. Polispatruller i yttre tjänst ska med jämna mellanrum besöka anläggningarna.

Säpo följer utvecklingen.

– Eventuellt finns det information att lämna till polisen, om att det skulle kunna vara individer och nätverk som vi följer som har avsikt och förmåga att vara systemhotande. Men de här fallen följer vi bara hittills och ser hur de utvecklas. Det är främst en fråga för polismyndigheten på aktuell ort, säger Sirpa Franzén, presschef hos Säpo, till Kvällspostens Hannes Lundberg Andersson.

Asylsökande ökar

Under tiden ökar antalet asylsökande till Sverige. Migrationsverket har beräknat att uppemot 150 000 flyktingar kan anlända till Sverige i år, men en ny prognos presenteras för regeringen på torsdag.

– Det kommer runt 1 500 personer per dygn nu till Sverige. Vi ligger på nästan 10 000 i veckan just nu, vilket är siffror som vi aldrig har varit i närheten av förut och om vi blickar ner i Europa så ser vi att det är många människor som rör sig uppåt. Detta kommer att hålla i sig framöver, säger Mikael Ribbenvik.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag