I tre år har Petra Ekenstierna väntat på beslutet om altruistiskt surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Under onsdagen kom det tuffa beskedet att det inte ska tillåtas. Foto: PrivatI tre år har Petra Ekenstierna väntat på beslutet om altruistiskt surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Under onsdagen kom det tuffa beskedet att det inte ska tillåtas. Foto: Privat
I tre år har Petra Ekenstierna väntat på beslutet om altruistiskt surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Under onsdagen kom det tuffa beskedet att det inte ska tillåtas. Foto: Privat
"Detta är jättesorgligt och gör jätteont. Min man lider lika mycket", säger Petra Ekenstierna när Kvällsposten pratar med henne. Foto: Privat"Detta är jättesorgligt och gör jätteont. Min man lider lika mycket", säger Petra Ekenstierna när Kvällsposten pratar med henne. Foto: Privat
"Detta är jättesorgligt och gör jätteont. Min man lider lika mycket", säger Petra Ekenstierna när Kvällsposten pratar med henne. Foto: Privat

Nu stoppas Petra, 32, från att bli mamma

Publicerad

Hennes systrar har erbjudit sig att bära hennes barn.

I tre år har Petra Ekenstierna väntat på beslutet om altruistiskt surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Under onsdagen kom det tuffa beskedet att det inte ska tillåtas.

– Det är vansinnigt att inte legalisera det i Sverige, säger hon.

Petra Ekenstierna, 32, från Trelleborg förlorade sin livmoder efter att ha diagnosticerats med cancer 2010. I samband med behandlingen plockade man ut en del av hennes ena äggstock, den finns infryst på Malmö sjukhus. Äggstocken hon har kvar i kroppen skadades av strålbehandlingen.

För Petra har drömmen varit att en dag sätta in den friska äggstocken för att se om hon och maken Markus kan skapa ett embryo. Hennes systrar har erbjudit att bära barnet åt henne, så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Frågan om huruvida det bör tillåtas i Sverige har utretts under tre år. Under onsdagen kom det tuffa beskedet: det ska vara fortsatt förbjudet anser regeringens utredare.

Flera års smärta

– Detta är jättesorgligt och gör jätteont. Min man lider lika mycket, man har redan haft flera års kamp och smärta, kan man inte få lite glädje tillbaka, säger Petra Ekenstierna när Kvällsposten pratar med henne.

Hon fortsätter:

– Jag kan inte förstå hur man tänker, det är vansinnigt att inte legalisera det i Sverige, där det sker under kontrollerade förhållanden och av fri vilja.

Hon menar att risken är att svenska familjer fortsätter att vända sig till länder där kvinnorna är fattiga och agerar surrogatmödrar för att försörja sig.

– Det skulle kosta mellan 300 000 och 500 000 kronor för oss att göra det i till exempel Indien. Det är väldigt höga summor och där har vi ingen kontroll, där köper man en kvinnas kropp. Det är ju det man stöder när man inte tillåter det i Sverige, säger hon.

"Kan föregås av tvång"

Lagman Eva Wendel Rosberg som har utrett frågan de senaste åren lämnade över sina slutsatser till justitieminister Morgan Johansson under onsdagen.

– Det viktigaste skälet till att vi inte vill tillåta surrogatmödraskap i Sverige är risken för att kvinnor utsätts för påtryckningar att bli surrogatmödrar. Det är ett stort åtagande och det innebär risker att genomgå en graviditet och en förlossning. Vi tror att även med en ordentlig prövning och ett starkt stöd till kvinnor så kan det aldrig uteslutas att det har föregåtts av ett tvång, säger hon till SVT.

Petra och Markus Ekenstierna hoppas på att man kommer att tänka om och att det också kommer att bli möjligt med livmodertransplantationer i framtiden.

Petras systrar delar sorgen med henne och fanns som ett stöd när beslutet kom.

– De delar min sorg, vi är jättenära och de ser hur glada jag är för deras barn och de vill inget hellre än att jag ska få känna samma sak som dem och att det ska bli lagligt, säger hon.

I Sverige finns mer än hundra barn som kommit till genom surrogatarrangemang utomlands.

Malin Forsberg
Malin Forsberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag