Hanna och Tom-Eskil Hedin har bestämt sig: Inget mer danskt griskött i hyllorna. Han är rädd för vad antibiotikabehandlat kött kan orsaka för hälsofaror i framtiden. Foto: Torun Börtz/Ystads allehanda
Hanna och Tom-Eskil Hedin har bestämt sig: Inget mer danskt griskött i hyllorna. Han är rädd för vad antibiotikabehandlat kött kan orsaka för hälsofaror i framtiden. Foto: Torun Börtz/Ystads allehanda
Sverige kan bli bättre. Sverige har stränga regler med det är en bit kvar, menar grisproducenten Mattias Espert. "Vi har fortfarande bland de högsta talen inom smågrisdödlighet", säger han. Foto: Claes Nyberg/Ystads allehanda
Sverige kan bli bättre. Sverige har stränga regler med det är en bit kvar, menar grisproducenten Mattias Espert. "Vi har fortfarande bland de högsta talen inom smågrisdödlighet", säger han. Foto: Claes Nyberg/Ystads allehanda
Politikern Kristina Yngwe (C), som kandiderar till Europaparlamentet, kallar Mikael Karlsson för en "grishjälte" och var i veckan förbi Icabutiken i Skurup och lämnade en tårta. Foto: Privat
Politikern Kristina Yngwe (C), som kandiderar till Europaparlamentet, kallar Mikael Karlsson för en "grishjälte" och var i veckan förbi Icabutiken i Skurup och lämnade en tårta. Foto: Privat

Nu rensar handlarna hyllorna i fläsk-bojkott

Publicerad

En efter en väljer butiksägare inom den sydsvenska dagligvaruhandeln att plocka bort det superbilliga fläskköttet ur hyllorna. Genom att stötta svenska grisproducenter hoppas man kunna få fler att överleva på marknaden. Samtidigt är det en protest mot grishanteringen i andra länder och som på sikt kan innebära en hälsorisk för konsumenten.

- Det jag inte vill äta själv ska jag inte sälja till andra, resonerar Mikael Karlsson, butikschef på Ica i Skurup.

Mikael Karlsson, butikschef på Ica Supermarket i Skurup, hade aldrig kunnat gissa att beslutet att sluta sälja danskt griskött skulle generera sådan enorm positiv feedback från omgivningen.

- Kunder kommer fram och tar mig i handen, jag har fått blommor och tårta och det rasar in hejarop i mejlkorgen, berättar en rörd Mikael Karlsson för Kvällsposten.

Från och med första juni kommer det bara vara svenskt griskött i hyllorna, med ett kilopris som ligger några tior högre än det billiga danska köttet.

Varför tog du det här beslutet?

- Det har mognat fram i takt med att jag reagerat mot den respektlösa behandlingen av kött. I och med den intensiva debatten senaste tiden så kändes det rätt att ta ställning. Jag har svårt att acceptera griskupering, trånga burar, fixerade suggor och genmodifierat foder och användning av antibiotika som kan ge allvarliga konsekvenser för oss.

- Syftet är att kunden ska känna sig trygg både gällande djurens hälsa och sin egen hälsa. Det jag inte vill äta själv ska jag inte sälja till andra, resonerar Mikael Karlsson.

Om det sker reella förbättringar inom den danska grisproduktionen så är köttet välkommet igen, säger han.

Fler handlare följer efter

Och det är inte bara kunderna som applåderat initiativet, nu följer fler handlare i hans fotspår. Pappa Åke Karlsson som driver Ica i Svedala kommer att satsa på helsvenskt griskött i sin butik. Under gårdagen meddelade även Tom-Eskil Hedin på Ica i Hammenhög att Mikael Karlssons beslut inspirerat honom till att också ta steget.

- Min dotter Hanna har varit på mig en längre tid, men jag har inte varit tillräckligt modig. När jag såg att han tagit beslutet meddelade jag personalen att vi också slutar sälja utländskt griskött. Efter mötet ringde styckmästaren direkt och avbeställde dansk fläskfilé och kotletter. Det känns underbart, säger Tom-Eskil Hedin.

Också han har översvämmats av hurrarop via sociala medier och sms, och i butiken har man fått ta emot blommor och gratulationer.

Bönder gläds av besluten

Många bönder gläder sig åt att handlare satsar på svenskt griskött. Både Mikael Karlsson och Tom-Eskil Hedin är överens om att svenska grisbönder på grund av en kostsammare produktion omöjligt kan konkurrera med det billiga köttet som väller in från övriga delar av Europa.

Politikern Kristina Yngwe (C), som kandiderar till Europaparlamentet, kallar Mikael Karlsson för en "grishjälte" och var i veckan förbi Icabutiken i Skurup och lämnade en tårta för att stötta ställningstagandet.

- Jag är själv lantbrukare och jag ser hur svenska bönder får kämpa för att konkurrera med danska köttet. När vi har ett gemensamt grisdirektiv och danskarna inte följer det så blir man ju rentav förbannad. När de fortsätter med regelmässig kupering fast de inte får så måste vi sätta ned foten, säger hon.

- Jag hoppas att fler handlare bojkottar fulköttet, tillägger Kristina Yngwe.

"Önskar fler följer efter"

Mattias Espert, vd på Smågris Syd AB, tillika en av Sveriges största grisproducenter med säte i Gärsnäs och Äspö, är glad över initiativet från enskilda handlare men tillägger att bojkotten måste komma från fler håll.

- Jag ställer jag mig bakom det i allra högsta grad men jag önskar att grossister och upphandlingar inom den offentliga sektorn följer efter. Det är inte bara det färska köttet det handlar om utan även färdigprocessade maten, säger han.

Kristina Yngwe håller med om att kommun- och regionpolitiker måste ta ett större ansvar när det gäller kötthandel.

- Det är tokigt att ställa ett krav på producenterna och ett annat krav när man upphandlar. I region Skåne arbetar vi aktivt med att motarbeta överdriven antibiotikaanvändning samtidigt som vi köper kött som bidrar till antibiotikaresistens. Upphandlingsansvariga och politiker vet inte alltid hur allt hänger ihop. Det gäller att bilda opinion och ställa krav på kommunerna. Och så är det viktigt med utbildning, säger Kristina Yngwe.

Hon menar vidare att det är viktigt att djurskyddet runtom i Europa höjs till svensk nivå.

Sverige har en av världens hårdaste djurskyddslagstiftningar, hur bra funkar den i praktiken ska Mattias Espert få svara på när ett danskt tv-team inom kort kommer att besöka honom för att granska den svenska grishållningen.

- Svenska grisen har mer plats, tillgång till halm och den har svansen kvar. Och vi har ytterst begränsad användning av antibiotika. Men jag vill inte slå mig för bröstet än, vi har fortfarande bland de högsta talen inom smågrisdödlighet, säger han.

Smågrisar trampas ihjäl

Dödligheten bland smågrisar kommer sig av att suggornas boxar inte är lämpade för att delas med 12-13 smågrisar, vilket leder att flertalet riskerar att bli ihjältrampade av suggan, Detta är ett stort problem som man måste ta tag i, menar Mattias Espert. Vidare behövs kapacitet att isolera suggorna under efter avvänjningsfasen då de skiljs från kultingarna, i det nuvarande systemet skickas de för snabbt ut i brunst och då blir de skadade av andra grisar och kan tvingas avlivas.

- Sveriges grisföretagare febrilt med att förbättra situationen, säger han.

Malin Forsberg
Malin Forsberg

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida