Thomas Blachman har uttalat sig om danska män som han menar blivit mer kvinnliga än manliga. "Om han tror sig få en större "pik" av det här programmet, tror han fel", menar en insändare i danska Politiken.
Thomas Blachman har uttalat sig om danska män som han menar blivit mer kvinnliga än manliga. "Om han tror sig få en större "pik" av det här programmet, tror han fel", menar en insändare i danska Politiken.

Nakna kvinnokroppar analyseras i dansk tv

Publicerad

Två medelålders män sitter bakåtlutade i var sin fåtölj och analyserar en naken kvinna som står tyst framför dem.

Är det från en obskyr manschauvinistisk tv-station? Nej, det här sänds i den statliga danska tv-kanalen.

- Det verkar väldigt unket, hoppas verkligen att vi slipper sånt i svensk public service, säger Gudrun Schyman.

Programserien som heter "Blachman" började visas i tisdags i DR2 och ytterligare fem avsnitt ska sändas under våren, trettio minuter långa.

Bakom idén står Thomas Blachman, en dansk 50-årig musiker. Han har bland annat gjort sig känd som domare i X-Factor men också skapat debatt med kontroversiella uttalanden om danska mäns manlighet - eller snarare deras alltmer dominerande kvinnliga sidor.

Vill belysa mansrollen

Blachman menar att vi står på randen till ett snopplöst samhälle och hans ambition med programserien är att belysa den mansroll som han själv är en del av.

Redaktör Sofia Fromberg på DR2 betonar att i programidén ligger också att beslysa kvinnans roll i dagens samhälle.

- Vi vill visa ett alternativ till de stereotypa kvinnobilder vi möter i press och reklam. I programmen kommer vi att få mer realistiska bilder av hur kvinnor ser ut och de medverkande männen delger oss sina tankar om det, säger hon.

- Vår uppgift som ett public service-bolag är att ta upp viktiga samhällsfrågor till debatt och det tycker vi att Blachman gör. Det handlar i grunden om jämställdhet, säger DR2:s redaktör Sofia Fromberg.

"Bakdel man kan greppa"

I sitt första program har Blachman bjudit in Jan Sonnergaard, en 49-årig dansk skribent.

Framför dem står en naken kvinna. Männen pratar dels om hennes kropp med kommentarer om "de fina bröstvårtorna" och bakdel som "man kan greppa".

Men de avslöjar också sin rädsla och problematiska fascination för detta kön så "olikt" deras eget.

- Bara det att kvinnans kön inte syns gör oss så annorlunda varandra, konstaterar den ene och får medhåll av den andre.

De kvinnor som är med i programmen har castats och tillhör olika yrkessgrupper, bland andra deltar en lärare och en fastighetsmäklare. Producent Sussan Treshow försäkrar att alla har varit positiva till sin medverkan.

- De gillar att få så många komplimanger om sina kroppar, säger hon.

Sussan Treshow är svensk men bor i Köpenhamn sedan många år. Det finns många kulturskillnader mellan de båda länderna, inte minst när det gäller sex, menar hon.

- I Danmark är man inte så politiskt korrekt som i Sverige. Här har man ett mycket mer okomplicerat förhållande till kroppen under bältet, säger hon.

Gudrun Schyman: "Känns mycket unket"

Den debatt som ändå blommat upp i danska tidningar kring programmet har framför allt handlat om att Blachmans program behövs.

- Världens tv-stationer visar alla lättklädda kvinnor bland högljudda män. Det här är något helt annat, här är männen trots allt de mest avklädda, skriver till exempel en man i danska Politiken.

Gudrun Schyman har inte själv sett programmet men läst om det i olika tidningar. Vi når henne på Feministiskt Initiativs kongress i Göteborg.

- Det känns mycket unket, säger hon spontant.

Eva Sternäng
Eva Sternäng

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag