Attacken mot synagogan var ingen slump, menar Mona Sahlin. Foto: Sven Lindwall
Attacken mot synagogan var ingen slump, menar Mona Sahlin. Foto: Sven Lindwall

Mona Sahlin: "Hatets ideologier har likheter"

Publicerad

Det var ingen slump att det andra terrorattentatet i Köpenhamn riktade sig mot synagogan.

Och denna del av hatet pratar vi inte tillräckligt mycket om, menar Mona Sahlin som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

–Nej, vi gör inte det. Det är som att vi fortfarande tror att det är enstaka fall, säger hon.

Hon säger att terrorhändelserna i Köpenhamn är som ett "otäckt mönster från Paris", först en attack mott yttrandefrihet och sedan en attack mot judar.

– Jag jobbar med det förebyggande arbetet. Och det som är väldigt tydligt är att de tre stora hatideologierna samtliga ger sig på judar. Högerextremism är per definition antisemitisk. De extrema islamisterna är det också. Och i vänstergrupperna hatar man Israel så mycket att det ibland spiller över på judarna, säger hon.

– Hatets ideologier som verkar så olika ibland, har också likheter, konstaterar hon.

Att judar är måltavla för terrorism diskuteras inte tillräcklig mycket, enligt Mona Sahlin, och samhället drar inte konsekvenser av det som man borde göra.

– Nu börjar man saktfärdigt göra det. Till exempel säga att det inte kan vara judarnas egen sak att skydda sina skolor och synagogor. Det måste staten ta. Samma gäller förstås moskéer, säger Mona Sahlin.

Inte pratat om det

Förklaringen till varför hotbilden inte diskuteras på allvar är komplex menar hon.

– Det kan bero på att många judar inte har pratat om det som händer under en lång tid. För man har trott att om man pratar om det blir det värre. Som kvinnor ofta gör. Det rådet får kanske kvinnliga journalister också när det gäller näthat, det har jag fått. Att man ska låta det vara.

– Först på senare år har vi fått klart för oss hur det ser ut, eftersom fler judar har börjat berätta.

Att synagogan var steg två efter attacken mot Lars Vilks överraskar inte Mona Sahlin.

– Tyvärr inte. Man ser samma i den attack som belgiska polisen stoppade. Man ger sig på de symbolerna, och man vill skrämma till tystnad.

Nu måste staten se det som självklart att skydda dem som behöver skydd.

– I Sverige är det judar och muslimer. Och deras symboler, som moskéer och synagogor, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag