Foto: MELI PETERSSON ELLAFIFoto: MELI PETERSSON ELLAFI
 Foto: MELI PETERSSON ELLAFI
Foto: SIMONE SYVERSSON / SYVX8/ALL OVER PRESSFoto: SIMONE SYVERSSON / SYVX8/ALL OVER PRESS
 Foto: SIMONE SYVERSSON / SYVX8/ALL OVER PRESS
Foto: ULF RYD / KVP/EXPRFoto: ULF RYD / KVP/EXPR
 Foto: ULF RYD / KVP/EXPR

Mångsidiga Timbuktu kan bli Årets skåning

Publicerad

Han har varit nominerad till Årets skåning tidigare – och när Henrik Larsson fick priset var Timbuktu en av gästartisterna.

I år kan han själv få priset.

– Att tänka att jag är nominerad till samma pris nu är nästan ofattbart, har Jason Diakité tidigare sagt. 

Jason Diakité från Lund har en mer än 20 år lång musikkarriär bakom sig. 1996 släppte han sin första låt, "Lifestress", och 2002 mottog Timbuktu sin första Grammis.

Största hitsen är "Alla vill till himmelen men få vill ju dö", "Inte stor nog", "The botten is nådd" och "Det löser sej".

Han har också haft stora framgångar med andras låtar. När Timbuktu 2011 var en av deltagarna i TV4:s "Så mycket bättre" hamnade hans version av Mikael Wiehes "Flickan och kråkan" på Svensktoppen och låg kvar där i 35 veckor.

Jason Diakité har varit med i "Musikhjälpen" ända sedan början.Foto: TOMMY HOLL

Timbuktu gör inte bara musik. Han var reporter i första årgången av "Musikhjälpen" som sändes från Gustav Adolfs torg i Malmö 2008. Därefter har han återkommit under fyra säsonger som programledare, två av dem sända från Malmö.

Höll upp passet

I december 2013 deltog han i Fem i tolv-rörelsens manifestation i riksdagen, fick pris och höll också ett uppmärksammat tal på temat ursprung och tillhörighet.

– Jag tog med med mig en sak i dag som jag bara brukar ha med mig när jag lämnar Sverige, och det har jag inte gjort nu, för jag kom med en väldigt kort taxifärd. Jag tog med mig detta här, sa han och höll upp sitt pass.

Han har flera gånger varit värd i Sveriges Radios "Sommar i P1" och 2015 tävlade han i "På spåret" tillsammans med Lina Thomsgård.

Förra året släppte Jason Diakité sin första bok, "En droppe midnatt". 

Från Skåne till USA

Materialet i boken handlar om ursprung. Han bandade samtal med sin pappa i Lund i Skåne – och sedan for han till USA och forskade i sina rötter. Boken togs emot väl, och ledde också till en större personlig trygghet.

– Blir jag ifrågasatt i dag börjar jag själv inte tvivla lika lätt. Och i stället för att se mig själv som hälften svensk och hälften amerikan så är jag både amerikan och svensk. Jag bestämmer själv vad jag är, sa han till GP 27 november 2016.

Boken blir scenföreställning i höst och spelas 17 och 18 november på Slagthuset i Malmö.

"Det är alltför sällan jag går på teater. På senare år har jag dock fått se en del och några av de allra starkaste pjäserna jag sett har varit regisserade av Farnaz Arbabi, som till exempel Swedish History X. Det är därför jag är så sjukt tacksam för att hon ska regissera En Droppe Midnatt", skriver Jason Diakité själv på Facebook.

Nominerad förr till Årets skåning

Han är också goodwill-ambassadör för Svenska FN-förbundet och styrelseledamot i Teskedsorden.

Det är inte första gången som Jason Diakité är nominerad till det ärofulla, sydsvenska priset Årets skåning. Även 2014 var han en av de nominerade – något som han uppskattade.

– Jag minns fortfarande när jag spelade vid Årets Skåning-utdelningen det året Henke Vann (2006). Jag fick träffa Henke och skaka hand med honom, vilket var ett av mitt livs stora ögonblick. Så att tänka att jag är nominerad till samma pris nu är nästan ofattbart, sa Jason Diakité då. 

På plats i Malmö under en SVT-intervju med Anne Lundberg.Foto: ULF RYD / KVP/EXPR

Den som vinner får förutom själva priset också äran att bli avbildad på Skanian Hall of Fame på Malmö Airport i Sturup. Där finns dock Jason Diakité redan representerad.

På Sturup gjorde han också en uppmärksammad konsert, vintern 2015. Över 700 personer transporterades utan att veta slutmålet till en hangar på flygplatsområdet. Föremålet för festen var låten "Alla vill till himmelen men ingen vill dö" som fyllde 10 år.

– Det här är definitivt den fetaste spelningen, sa Timbuktu till Kvällsposten vid tillfället.

Tröttnar inte på "Alla vill till himmelen men ingen vill dö"

Han berättade också om låtens historia.

- Den släpptes mot radio den 22 december 2004. 26 december hände tsunamin i Thailand. Då sa Sveriges radio "Vi kan inte spela den för att den nämner död i titeln". Då tänkte jag att nu är det kört för den låten, nu kommer den aldrig spelas, sa han före spelningen.

Lyckligtvis klarade sig sången. Och numera kan Timbuktu inte spela live utan att göra den, han har "inget val", konstatera han. Fast det är inget som han har något emot.

– Det är en sån låt som jag faktiskt inte tröttnar på. Vissa andra gamla låtar kan jag tycka så om, men inte den. 

 

LÄS MER: Nu kan du rösta på Årets skåning 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag