Många fattiga barn i Malmö

Publicerad

Sverige blir allt mer ekonomiskt segregerat. I stadsdelen Rosengård i Malmö lever nästan tre av fyra barn i relativ fattigdom visar nya siffror från Statistiska centralbyrån. I kommuner som Danderyd eller Täby norr om Stockholm är det bara vart 17:e barn.

I en källarlokal i Rosengård, Malmö, håller Rörelsen Gatans Röst & Ansikte till. Bland väggar fyllda med bilder på såväl Ronaldinho som ABBA, med en studio där äggkartonger fungerar som ljudisolering och där trätrallar med en tjock matta blir en scen, öppnar Behrang Miri upp för dem som inte har råd med varken bussen in till stan eller avgiften till fotbollsklubben.

I stadsdelen där barnfattigdomen är som störst i hela landet är ungdomarna helt beroende av att deras fritidssysselsättningar är gratis.

Kvar i stan

– Många av ungdomarna här har aldrig kunnat lämna Malmö, de har knappt ens lämnat Rosengård. Det finns ingen möjlighet att de kan åka skidor på sportlovet. De här ungdomarna delar rum med fyra syskon och man har inte råd att varken skicka dem på utflykter eller betala föreningsmedlemskap eller avgifter för en danskurs, säger Behrang Miri.

På uppdrag av Socialstyrelsen har Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram siffror över den relativa fattigdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Siffrorna bygger på hur många familjer som har en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av snittet för befolkningen i övrigt.

– Det är ett vedertaget EU-mått för att mäta ekonomisk utsatthet. I beräkningarna tar man bland annat hänsyn till familjernas storlek och antalet vuxna, säger Petter Wikström, statistiker på SCB.

Stora skillnader

Resultatet visar att andelen fattiga barn skiljer sig kraftigt åt över landet. Ett område, Rosengård, sticker ut väsentligt mer än andra. I denna stadsdel lever 71 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Stockholmsförorterna Rinkeby/Kista och i Angered i Göteborg är motsvarande siffror 51 respektive 50 procent.

I kommunerna Danderyd och Täby däremot lever endast sex procent av barn och ungdomar i relativ fattigdom.

– Det är tyvärr en tendens vi ser i hela Europa, att klyftorna mellan olika grupper ökar, säger Hans Swärd, professor i socialt arbete, Lunds universitet.

Barnen drabbas både socialt och psykologiskt, säger han.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) säger till TT att klyftorna är ett problem.

– Vi har ett stort ansvar att ge barn så lika grundförutsättningar om möjligt. För att stärka familjernas ekonomi höjde vi vid årsskiftet riksnormen för äldre barn och ungdomar. Vi har också höjt barndelen i bostadsbidraget.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag