På övervakningskameran syns hur målsägaren sitter och läser. Foto: Polis
På övervakningskameran syns hur målsägaren sitter och läser. Foto: Polis
Busschauffören går fram till honom. Foto: Polis
Busschauffören går fram till honom. Foto: Polis
Därefter försvinner båda ur bild. Foto: Polis
Därefter försvinner båda ur bild. Foto: Polis

Man läste Koranen på bussen – visiterades

Publicerad

Mannen på bussen pratade i två telefoner och läste Koranen.

Det fick busschauffören att misstänka att han var terrorist – och kroppsvisitera mannen.

Nu åtalas chauffören för ofredande.

Händelsen utspelade sig i december i förra året på en regionbuss i Malmö.

Busschauffören fick en stark oroskänsla av en passagerare som pratade i två mobiltelefoner och läste Koranen. Att mannen dessutom hade skägg och vida kläder fick busschauffören att tänka på terrordåden i Paris.

I förhör uppger busschauffören att han kände "en stark känsla av att han måste göra något".

Han bestämde sig för att kroppsvisitera mannen, och bad honom också att visa pass.

Ville inte ställa till en scen

Den man som blev kroppsvisiterad upplevde det hela som mycket kränkande, och i förhör säger han att han vet om att bara polisen får kroppsvisitera folk.

Han gick ändå med på det, eftersom han inte ville "bråka och ställa till en scen på bussen, det hade varit pinsamt för båda parter" och för att han inte ville skrämma passagerarna som bevittnade händelsen.

Enligt ett vittne påminde kroppsvisitationen om såna som utförs vid säkerhetskontroller på flygplatser.

Busschauffören hittade inget farligt varken på mannens kropp eller i hans kläder och körde vidare. Den kroppsvisiterade mannen sa direkt att han tänkte anmäla händelsen.

Nu åtalas busschauffören för ofredande vid Malmö tingsrätt.

Bad om ursäkt

Den kroppsvisiterade mannen uppger i förhör att han lämnat sitt hemland för snart 20 år sen för att han där berövades sina rättigheter, och att han inte kan tolerera det som hänt. När han åker buss nu känner han olust inför vad andra passagerare ska tro om honom.

Busschauffören menar att han inte hade någon avsikt att ofreda mannen och att han bad honom om ursäkt efter visitationen. Han erkänner det som hänt men förnekar brott.

När förhörsledare frågar busschauffören hur han tror att mannen skulle reagerat om han faktiskt var en självmordsbombare får de tystnad till svar.

Matias Rankinen
Matias Rankinen

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida