För 16-åriga Linnea Fritz vändes allt på ända när hon födde en son på toaletten. Foto: Christian Örnberg
För 16-åriga Linnea Fritz vändes allt på ända när hon födde en son på toaletten. Foto: Christian Örnberg
Linnea Fritz, 16, med lilla Karl och mamma Annelie. Foto: Christian Örnberg
Linnea Fritz, 16, med lilla Karl och mamma Annelie. Foto: Christian Örnberg
MAMMAFOKUS. Linnea Fritz, 16, har tagit en paus från skolan sedan hon fick Karl. "Tanken är att jag ska börja igen när Karl börjar förskolan", säger hon. Foto: Christian Örnberg
MAMMAFOKUS. Linnea Fritz, 16, har tagit en paus från skolan sedan hon fick Karl. "Tanken är att jag ska börja igen när Karl börjar förskolan", säger hon. Foto: Christian Örnberg
TOAFÖDSEL. När lille Karl föddes på toaletten hemma hos Linnea Fritz, 16, var han 47 centimeter lång och vägde 2957 gram. Foto: Christian Örnberg
TOAFÖDSEL. När lille Karl föddes på toaletten hemma hos Linnea Fritz, 16, var han 47 centimeter lång och vägde 2957 gram. Foto: Christian Örnberg
OVÄNTAT. Karl, två månader, kom till helt utan förvarning. "Jag märkte inte att jag var graivd", säger Linnea – här med mamma Annelie och lillasyster Julia. Foto: Christian Örnberg
OVÄNTAT. Karl, två månader, kom till helt utan förvarning. "Jag märkte inte att jag var graivd", säger Linnea – här med mamma Annelie och lillasyster Julia. Foto: Christian Örnberg

Linnea, 16: "Jag får inte sova så mycket"

Publicerad

Ibland förändras livet fullständigt från en sekund till en annan.

För 16-åriga Linnea Fritz vändes allt på ända när hon födde en son på toaletten.

– Jag får inte sova så mycket på nätterna, men annars är det fantastiskt, säger den unga mamman.

Att bli förälder är en stor omställning. Att bli förälder utan att få chansen att förbereda sig ännu större.

Tidigt på söndagsmorgonen den 8 november vaknade 16-åriga Linnéa från Malmö av att hon hade magsmärtor. Hon kände att hon behövde gå på toaletten och skyndade genom vardagsrummet och ut i hallen och in i badrummet.

Strax därefter låg en liten bebispojke i toalettskålen.

– Jag minns inte att det gjorde ont eller så. Allt var över så snabbt. Jag var helt chockad när jag fick syn på honom, säger Linnea.

Föräldrarna på våningen nedanför väcktes av ett skrik.

– Jag sprang upp och hörde att någon gnydde. Sedan tog jag upp honom och började massera honom lite och då började han skrika, säger Linneas mamma Annelie.

Klippte navelsträngen

När ambulanspersonalen kom klipptes navelsträngen. Därefter fick Linnea, den nyfödde pojken och Linneas pappa Patrik följa med ambulansen till sjukhuset.

– I ambulansen sa personalen också att de aldrig hade varit med om något sådant här tidigare.

Redan där bestämde hon sig för att den lille pojken skulle heta Karl.

– Han såg ut som en Karl och jag gillar gamla namn, säger Linnea.

När Linnea kom hem tre dagar senare var allt ordnat.

Barnvagnen fanns på plats och i flickrummet stod ytterligare en säng till Karl.

Drygt två månader har gått sedan den där söndagen i november. Chocken har lagt sig och vardagen har börjat ta vid.

Linnea har sina rutiner. Varje förmiddag tar hon den vita barnvagnen och går en lång promenad. Det blir minst en timme och ibland går de en sväng på eftermiddagen också. Karl sover gott i vagnen.

Hon tycker själv att hon har börjat växa in i rollen som mamma.

Hennes egen mor säger att föräldrarna försöker finnas där och avlasta utan att ta över för mycket.

– Detta är ju bara en början och Linnea gör det jättebra.

Bloggar om mammalivet

Ungefär en vecka efter att de kom hem började hon blogga om livet som ung mamma. Nu försöker hon göra uppdateringar varje dag och dela med sig av vardagen. Få chansen att skriva av sig lite.

– Jag startade den egentligen för att jag ville komma i kontakt med andra unga mammor, säger hon.

Läsarna har bara blivit fler och fler. Många har också hört av sig med ett "grattis", "coolt" eller annat glatt tillrop. De negativa kommentarerna är få, enligt Linnea.

– Och de bryr jag mig faktiskt om.

Via bloggen har hon också fått kontakt med andra unga föräldrar.

– Förhoppningsvis kommer vi att kunna träffas här framöver någonting tillsammans med alla barn.

Men den ständiga frågan är ändå hur Linnea kunde bära ett barn i nio månader utan att märka något. Det måste ju ha funnits tecken, envisas frågeställarna.

Linnea är tyst en stund men skakar sedan på huvudet.

– Nej, jag märkte det verkligen inte.

Inte heller Linneas mamma Annelie, säger sig ha sett några tecken.

– Nu i efterhand har man ju tänkt en del. Veckan innan Karl föddes var Linnea hemma från skolan. Hon hade huvudvärk och ont i ryggen. Nu förstår man ju vad det berodde på, men då tänkte vi inte på att det var något särskilt.

Familjen får anpassa sig

Hästtjejen Linnea, som de senaste åtta åren mer eller mindre bott i stallet, har nu fått ta en liten paus från stallet för att ägna tid åt sin nya ögonsten. Tidigare skötte hon en häst och avsatte flera kvällar i veckan till sitt stora intresse. Nu försöker hon göra ett ridpass i veckan.

Men det är inte bara för Linnea som det har blivit en stor omställning. Även resten av familjen har fått anpassa sig efter den nya familjemedlemmen. Förutom det rent känslomässiga har det också blivit mycket praktiskt.

– Bara en sådan sak som att barnsäkra ett hem, säger Annelie och pekar på vägguttag, diskmaskinstabletter och grindar till trappen.

Linnea har även tagit en paus från skolan.

– Tanken är att jag ska börja igen när Karl börjar förskola, säger hon.

För den nyblivna mamman är fokuset tydligt.

Framtiden tänker hon inte så mycket på, utan försöker bara vara i nuet. Den klassiska tonårstanken på att flytta hemifrån finns, men än så länge bara i horisonten.

– Jag vill ha ett jobb först, säger hon.

"Väldigt lugn och snäll"

Lille Karl tittar på oss med sina glittrande blå ögon från sin plats i babybjörnen.

– Han har varit väldigt lugn och snäll. Allt har gått väldigt bra. Han äter bra och så. Men nätterna är jobbigast att man inte får sova ordentligt, men fördelen med att vara ung är ju att man orkar mer. Sedan är det väldigt mysigt att amma eftersom man känner sig så nära, säger 16-åringen.

Annelie ler.

– Vi tror han kommer att bli en riktig charmör när han blir stor.

Helena Sjögren
Helena Sjögren

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida