Lars Vilks om livet efter terrorattacken

Publicerad

För ett år sedan utsattes ett möte om yttrandefrihet i Köpenhamn för en terrorattack.

Med på mötet var den kontroversielle konstnären Lars Vilks och allt tyder på att det var han som var målet.

Attacken förändrade Lars Vilks liv i grunden - troligtvis för alltid.

– Det var en av de första sakerna jag tänkte på när jag låg där på golvet. Jag förstod att nu blir det konsekvenser. Nu är det inte att leka med, säger Lars Vilks.

Igår återvände han till Köpenhamn för att delta i ett möte där årsdagen av attackerna högtidlighölls.

Med sig hade han, som alltid, de livvakter som numera styr hans liv.

 

LÄS MER: Planen: Här skulle Lars Vilks mördas

LÄS MER: Experten: Svårt att stoppa nya attentat

Enligt instruktionerna ska vi parkera bilen längst in på gatan, stänga av motorn och avvakta.

Instruktionerna kommer från en av Lars Vilks livvakter en halvtimme tidigare. Några dagar dessförinnan har jag skickat in en rad uppgifter - personuppgifter, uppgifter om arbetsgivare och lämnat kopior på nytagna foton och presslegitimation.

Lars Vilks liv förändrades i grunden efter attacken mot Krudttønden. Han vet inte hur länge han måste leva under totalt skydd, kanske blir det för alltid.Foto: Tomas Leprince

Väl på plats, vid ett köpcenter öster om Malmö, kontrolleras våra väskor och vår utrustning. Själva kroppsvisiterat vi i ett kundvagnsskjul innan vi får lämna vår bil och ta plats i den bepansrade och mullrande stadsjeep som ska ta oss till mötet med Lars Vilks.

När vi närmar oss platsen för intervjun rapporterar livvakten till kollegerna ”Två minuter kvar”. Vi får vänta i ett helt kalt rum. Och så plötsligt står han där, iklädd vindtygsjacka, joggingbyxor av äldre snitt och ett par frapperande grällt färgade joggingskor.

Den 14 februari 2015 deltar Lars Vilks i ett möte om yttrandefrihet på kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn. Efter en halvtimme avbryts mötet av att 22-årige Omar Abdel Hamid El-Hussein öppnar eld mot möteslokalens entré. En person dödas och flera poliser skadas.

Det är inte första gången hoten mot Lars Vilks eskalerar i fysiska attacker. Men den här gången är det på en ny nivå.

– Det var en av de första sakerna jag tänkte på när jag låg där på golvet. Jag förstod att nu blir det konsekvenser. Nu är det inte att leka med. Det här kan man inte låta passera utan att man inför restriktioner av olika slag, berättar Lars Vilks.

Allt tyder på att det var Lars Vilks som var målet för terroristattentaten i Köpenhamn. Foto: Ekstra Bladet
Allt tyder på att det var Lars Vilks som var målet för terroristattentaten i Köpenhamn. Foto: Ekstra Bladet
Omar Abdel Hamid El-Hussein öppnar eld mot kulturhusets stora glasentré med ett stulet automatvapen.
Omar Abdel Hamid El-Hussein öppnar eld mot kulturhusets stora glasentré med ett stulet automatvapen.
Omar El-Hussein avlossar 28 skott, han skjuter i jämn takt - ett par skott i sekunden.
Omar El-Hussein avlossar 28 skott, han skjuter i jämn takt - ett par skott i sekunden.
Dokumentärfilmaren Finn Nørgaard skjuts till döds utanför Krudttønden. Foto: Michael Probst
Dokumentärfilmaren Finn Nørgaard skjuts till döds utanför Krudttønden. Foto: Michael Probst
Även vakten Dan Uzan sköts till döds under attentaten.
Även vakten Dan Uzan sköts till döds under attentaten.
Klockan 05.30 den 15 februari meddelar polisen att man skjutit ihjäl den person som misstänks för attackerna. En utredning ska visa att han först öppnat eld mot polisen och sedan skjutits till döds.
Klockan 05.30 den 15 februari meddelar polisen att man skjutit ihjäl den person som misstänks för attackerna. En utredning ska visa att han först öppnat eld mot polisen och sedan skjutits till döds.
Polisens svarade den misstänktes eld med minst 30 skott. Foto: Christian Örnberg
Polisens svarade den misstänktes eld med minst 30 skott. Foto: Christian Örnberg
Dansk polis slår till mot ett internetcafé på Nörrebro. Fyra personer grips och en mängd datorer tas i beslag. De fyra släpps senare. Foto: Sven Lindwall
Dansk polis slår till mot ett internetcafé på Nörrebro. Fyra personer grips och en mängd datorer tas i beslag. De fyra släpps senare. Foto: Sven Lindwall
Sorgen var stor efter terrordåden. Facklorna brann och budskapet var tydligt när tiotusentals manifesterade mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian Örnberg
Sorgen var stor efter terrordåden. Facklorna brann och budskapet var tydligt när tiotusentals manifesterade mot våldet i Köpenhamn. Foto: Christian Örnberg
Tusentals la blommor utanför synagogan på Krystalgade för att visa sin sorg. Foto: Gonzales Photo
Tusentals la blommor utanför synagogan på Krystalgade för att visa sin sorg. Foto: Gonzales Photo

På vissa sätt fortsätter Vilks liv som vanligt: samma uppstigningstider, en liten ateljé där han kan arbeta. Samtidigt förändrades allt den 14 februari 2015. Ett hemligt antal livvakter - specialutbildade poliser - arbetar i skift dygnet runt, året runt för att skydda Lars Vilks. Hans vardag planeras in i minsta detalj. Den första tiden efter attentatet flyttades Lars Vilks runt, nu bor han något sålunda fast på en hemlig plats.

– Allt måste organiseras. Man får hela tiden tänka på programmet och att man försöker baka ihop sakerna till att jag går ut en gång om dagen, säger Lars Vilks.

Privata saker är lättare, det är när Lars Vilks ska vistas i offentligheten som det blir svårt: "då blir det i princip en hel armé" berättar han. Men även besök på restauranger, museum, bio och annat som vi andra tar för givet är riskabelt.

– Det är det här med tidsramen. Det är inte bra att jag befinner mig alltför länge på samma plats. Så i görligaste mån ska det inte vara så långvarigt.

I går återvände Lars Vilks till Köpenhamn. På Christiansborg håller Lars Vilks-kommittén möte med anledning av årsdagen för terrordåden i Köpenhamn den 14 februari.

Samma dag har hans livvakter kört honom över bron till Danmark. I dag är han klädd i kavaj och jeans. Kläderna döljer nästan helt den skottsäkra skyddsväst han bär under den vita skjortan.

Nio år av hot

Efter att Lars Vilks teckningar på profeten Muhammed som rondellhund spreds 2007 har han hotats till livet flera gånger och även attackerats fysiskt.

Kort efteråt satte al-Qaidas ledare i Irak ett pris på Vilks huvud: 100 000 dollar om han dödas, 150 000 dollar om han "slaktas som ett lam" och får halsen avskuren.

I maj 2010 attackerades Vilks under en föreläsning på Uppsala Universitet.

I maj 2010 utsattes hans hus för ett brandattentat. Två bröder dömdes senare för dådet.

I december 2010 sprängde Taimour Abdulwahab sig själv till döds i en misslyckad självmordsattack i Stockholm. En av anledningarna till attacken ska ha varit Vilks teckningar.

I februari 2012 utbryter tumult när Vilks föreläser på universitetet i Karlstad.

2014 dömdes amerikanskan Collen LaRose, även känd som Jihad Jane, till tio års fängelse för att ha planerat en komplott för att mörda Vilks. Flera andra personer dömdes också till långa fängelsestraff för sin inblandning i planerna.

Mötet är extremt välbevakad: för att komma in går vi som föranmält oss förbi poliser med förstärkningsvapen och hundar innan vi passerar en utförlig säkerhetskontroll. För egen del är Lars Vilks inte speciellt orolig för att återvända till Köpenhamn, berättar han när Kvällsposten träffar honom strax innan mötet börjar.

– Nej, jag tänker inte så mycket på det själv. Men det är många här som var med på Krudttønden och det gör det här mötet speciellt.

Efter en tyst minut för de som dog för ett år sedan håller bland andra Lars Vilks tal. Ämnet är yttrandefrihet och konstens frihet.

En hjälte

Det är ingen tvekan om vem som är mötets medelpunkt. Lars Vilks hälsar på nya och gamla bekanta och dokumenterar själv flitigt mötet med en liten kompaktkamera.

Här är Vilks en hjälte. Det är en roll han sällan får ikläda sig.

Finns det en beröringsskräck kring Lars Vilks?

– Ja det politiska klimatet är sådant. Jag tillskrivs en väldig massa synpunkter och då blir man politiskt utfrusen. Det blir gärna protester när jag ska komma.

– Det är politiska spöken, jag används som slagträ i debatten. Bättre fälla än fria.

Tror du att det finns något du själv skulle kunna göra för att förändra det?

– Det skulle man säkert kunna göra. Jag skulle kunna gå med i Miljöpartiet och framträda med en politiskt korrekt profil i alla avseenden. Det är bara det att jag är konstnär och jag ser det inte som helt ofördelaktigt att man har den här dubbelheten.

För Lars Vilks är dödshoten och den situation han lever i ett konstverk. Det gäller även hans egen person.

När Kvällsposten träffar Lars Vilks sker det på en hemlig plats under. Mötet omgärdas av omfattande säkerhetsarrangemang.Foto: Tomas Leprince

– Det är det som är det intressanta i det här dramat: "Vem är han? Vi får aldrig tag på det". Det är betraktarna som ska skapa verket. Jag framlägger en situation och så får man fabulera som man vill. Så ur konstens synpunkt så fungerar det utmärkt väl.

Du betalar ett högt pris för att det konstverket ska rulla vidare. Är det värt det?

– Ja, ska man upp på den kvalitetsnivån så får man satsa lite. Jag brukar kunna ro i land saker och ting. Jag har en förebild och det är mitt eget Nimisprojekt. Och det såg väldigt dystert ut ett tag.

Lars Vilks är autodidakt konstnär och akademisk skolad konstteoretiker. Mot slutet av 1970 skiftade han från måleri till konceptuell konst och ett av hans främsta verk är bygget av den gigantiska skulpturen Nimis i naturreservatet Kullaberg nordvästra Skåne. Efter ett par år beslutade myndigheter att verket skulle rivas, ett beslut som var starten på en omfattande rättslig process - en process som Vilks såg som en del av verket.

Under lördagens möte i Köpenhamn hölls en tyst minut för de som dödades under terrorattackerna för ett år sedan.Foto: Tomas Leprince

Men i och med publiceringen av en av Vilks teckningar föreställande profeten Muhammed som rondellhund i Nerikes Allehanda 2007 skulle historien om den bråkige konstnären ta en helt ny vändning. I dag är han omdebatterad - och han kritiserats både för att hans konst är kränkande och för att han medverkat i kontroversiella sammanhang.

Efter attacken mot Charlie Hebdo i Pars startade en solidaritetsrörelse som sa "Je suis Charlie". Varför blir det inte någon "Je suis Lars Vilks"-rörelse?

– Vi befinner oss i Sverige och här har man en annan form av tradition. Här vill man ha väldigt klara besked om var någon står och så. Och Vilks är suspekt, han har ju träffat högerextrema. Jag tycker det är en tidsbild. Den dag det blir möjligt för mig att genomföra min utställning som ska redovisa vad det egentligen var som hände så finns det mycket att visa upp.

Ångrar du något som du har gjort?

– Nej, jag tycker att jag har gjort det bra. När jag kom in i det här var jag väldigt oerfaren och egentligen rätt ointresserad, jag var inte heller inte medveten om hur laddad situationen var. Men även det tycker jag att jag klarade rätt bra.

Tror du att det finns någonting du skulle kunna göra för att minska hotbilden mot dig?

– Den allvarliga hotbilden kan man inte göra någonting åt. Det är möjligt att man kan dämpa saker och ting till en annan nivå. När man har nått en viss nivå så är man inskriven i den heliga boken med de fördömda. Man kan inte skrivas av därifrån, utan det får man leva med.

I maj 2010 utsattes Lars Vilks hus för ett brandattentat. Foto: Joachim Wall
I maj 2010 utsattes Lars Vilks hus för ett brandattentat. Foto: Joachim Wall
Collen LaRose, även känd som Jihad Jane, dömdes till tio års fängelse för att ha planerat en komplott för att mörda Vilks.
Collen LaRose, även känd som Jihad Jane, dömdes till tio års fängelse för att ha planerat en komplott för att mörda Vilks.
Lars Vilks har flera gånger hotats till livet. Foto: - -
Lars Vilks har flera gånger hotats till livet. Foto: - -
I ett mejl angav självmordsbombaren Taimour Abdulwahab att en av anledningarna till dådet var Lars Vilks teckningar. Foto: Handout/ Scanpix
I ett mejl angav självmordsbombaren Taimour Abdulwahab att en av anledningarna till dådet var Lars Vilks teckningar. Foto: Handout/ Scanpix

Det som hände i Köpenhamn var till viss del riktat mot dig. Och en av de allvarliga konsekvenserna av ett sådant dåd är att samhället polariseras. Känner du något ansvar för att det sker?

– Vi lever i en demokrati och där får var och en bidra med sitt ansvar, annars är demokratin oduglig. Vi har inget val utan måste lita på medborgarna och deras omdöme. Det tror jag också är möjligt, men det gäller att man har ett diskussionsläge som är nyanserat.

Hur hoppas du att ditt liv ser ut om fem år?

– Jag tror att inom fem år så kan det här med utställningsmöjligheter lösas. Och jag tror att det skulle vara en viktig manifestation när man ser på detta drama som nu har pågått i nio års tid. Och fem år, jag vet inte. Kanske hotnivån har släppt något alltså. Men man får nog tänka sig att det inte går så fort.

Alexander Vickhoff
Alexander Vickhoff

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida