Visioner bortom verkligheten

Publicerad
Uppdaterad
Jenny Maria Nilsson har varit på arkitektbesök i Lund. Hon hittade tefatsliknande studentbostäder och lyssnade på en debatt om riktiga hus.
Är detta inte form före funktion, frågar någon under pressvisningen. Nej, säger Leo Gullbring, som är arkitekturskribent och den som initierat projektet Lunds saknade byggnader där Lunds arkitektskolas sistaårselever arbetat under ledning av gästläraren Eric Càrcamo.
Resultatet är hus som tycks hämtade ur en science fiction-film från en framtid där arkitekter verkar särskilt förtjusta i att använda naturens former i sin byggnadskonst.
Eleverna har valt olika platser i Lund där de ritat in till exempel affärshus, kulturhus och studentbostäder. Byggnaderna böljar, vrider och trådar sig fram – är det verkligen möjligt att bygga så? ”Prefabricerade element styr inte längre” säger Gullbring och han lägger till ”nya glaslådor är inte den överlägsna grejen”. Enligt honom handlar det inte om pengar och teknik utan om visioner.
Det ligger något i det och ur en visionsaspekt är elevernas byggnader utmärkta. Byggnadskonsten behöver egensinne och även om det kan tyckas verklighetsfrånvänt så finns här idéer som är tillämpbara. Men låt oss för all del inte göra misstaget att tro att det skulle se ut som på bilderna – verkligheten skulle ha kommit mellan.

De blivande arkitekterna har arbetat i Maya, ett program som vanligtvis används av filmskapare. ”Maya handlar mer om proportioner och ytor än om mått” berättar studenterna Johan Löwegren och Jeroen de Graaf.
Lisa Voigtländer och Löwegren har båda ritat studentbostäder, Voigtländers är i formen av små söta flygande tefat som kan ”landa” där de behövs, alltså flyttas till där behovet finns. De skulle skänka vilket område som helst mervärde.
Löwegrens plan heter Photosyntesis, en grön utfälld solfjäder med dammar och växthus inomhus. Vilken underbar tanke!

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag