Foto: Engström Per
 Foto: Engström Per

Utan skyddsnät

Publicerad
Uppdaterad
Jenny Maria Nilsson har sett utställningen med Per Engströms bilder om uigurerna, ett förtryckt minoritetsfolk i Kina.
En lindansare balanserar i mitten på en lina som är spänd svindlande högt mellan två hus. Det finns varken säkerhetslina eller skyddsnät, lindansaren är utlämnad till den egna balansförmågan.
Per Engström, fotograf och journalist, har tagit bilden. Lindans är uighurernas nationalsport och fotografiet är ett i en serie på 26 där Engström skildrar uighurerna, ett muslimskt folk som lever i Xinjiang, en provins i nordöstra Kina.
– Alla har släktingar som avrättats eller sitter i fängelse, säger Per Engström.
– I förhållande till folkmängd är uighurerna det folkslag där flest blivit fängslade eller avrättade, de lever likt flera andra minoriteter i Kina under förtryck. Situationen har ytterligare förvärrats sedan elfte september-attacken, då kinesiska myndigheter tog chansen att motivera sitt tvång och började benämna uighuriska separatister för terrorister, trots att de inte har någon koppling till islamistisk fanatism.

Per Engström har fotograferat med diafilm. Bilderna är tagna med vidvinkel, ofta med något sneda horisonter – den stil som blivit gängse bland fotojournalister. Fotografierna är vältagna, detaljrika, berättande och urvalet genomtänkt. Främst redogörs för uighurernas vardagsliv, ett omodernt sådant där betraktaren transporteras bakåt i tiden; det är färd med åsna och vagn, i smedens hytta och bland människor som skördar kunde det lika gärna vara i början av 1900-talet.
Glada barn, nyfikna på västerlänningar, möter oss; Engström beskriver uighurerna som öppna och tillmötesgående och inspirerande att dokumentera då de vill bli fotograferade och gärna vittnar om sin situation.
– De tror fortfarande att deras liv kommer att bli bättre om deras levnadsförhållanden uppmärksammas i resten av världen.

Per Engström blev utslängd ur Kina. Trots att han reste på turistvisum och arbetade diskret övervakades han av kinesiska myndigheter och han lär inte beviljas nytt visum. Hans förhoppningar angående uighurerna är att fler kineser börjar driva frågan om mänskliga rättigheter, att journalister och fotografer reser dit och att FN skickar ”fact finding groups” för att göra efterforskningar.
Engström pekar på en bild av en muslimsk imam som likt så många andra tvingats till omskolning i kinesisk patriotisk skola. Uighurerna lever med ett ständigt hot om kinesisk tvångsassimilering.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Fotnot: Samtidig utställare är Åsa-Maria Bengtssons med Inifrån Kina.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag