Rytmen störs. Sagohuset lyckas inte upprepa fjolårets succé. Rytmen störs av de illustrativa momenten.
Rytmen störs. Sagohuset lyckas inte upprepa fjolårets succé. Rytmen störs av de illustrativa momenten.

Repad rytm

Publicerad

Joakim Gerhardsson ser Den sovande prinsen på Sagohuset i Lund.

Den unga prinsessan blir förälskad i en främmande prins, men blir av sin stränge och korrigerande far i stället anvisad ett mycket bättre parti: den mäktige kungen i grannlandet. Se där ett tidlöst hedersmotiv ur såväl sagornas värld som verklighetens. Men kärleken är som bekant stark och låter sig inte styras. Inte ens faderns brutala handlingskraft, där han ser till att prinsen försvinner och för säkerhets skull också murar in sin dotter i det mörka tornet tills hon kommer på bättre tankar, kan ändra på detta faktum. Prinsessan är obeveklig.

Med Den sovande prinsen – ett slags "könsomvänd Törnrosa" eller lyriskt gestaltad Rapunzel – har Teater Sagohuset höst­premiär på sin tältliknande halvrundel till hemmascen i Lund. I likhet med fjolårets vackra och poetiska uppsättning av den kinesiska folksagan Sjöflickan och drakens dotter berättas den här historien i gränslandet mellan talteatern, musiken och dansen. Men så är produktionsteamet också praktiskt taget detsamma, där regissör Margareta Larson, koreograf Lotta Lagerström och scenograf Marta Ciccionesi beskriver en tidlös sagovärld som får liv genom kropparnas rörelser och till rytmerna och klangerna från Tina Quarteys på scenen utplacerade exotiska instrument.

Skådespelaren Ola Citron gestaltar den principfaste kungen med både skrämmande myndighet och tokrolig mimik, som kontrasterar mot dansarna Ofelia Jarl Ortegas renhjärtade och ståndaktiga prinsessa och Pietro La Loggis prins som är lika förälskad på svenska som på klingande italienska. När berättelsen så kräver kliver de ur sina huvudroller och gestaltar med rörelser och ljud allt från stenlejon till sunnanvindar.

Ur-teatertraditionen – den muntliga presentationen ackompanjerad av koreografiska framställningar och musikaliska förstärkningar – är lika fram­trädande här som i Sjöflickan och drakens dotter, liksom Ciccionesis fiffiga scenbild som med hjälp av några stolpar och av Ernesto Meijas enkla men tydliga ljussättning förflyttar våra hjältar genom sagans olika miljöer.

Att man ändå inte riktigt lyckas upprepa fjolårets succé tror jag bland annat beror på att man här drar ut litet för mycket på de rent illustrativa momenten på bekostnad av rytmen och det organiska i det gestaltade händelseförloppet. Men vad bryr sig väl prinsessan och prinsen om det. De är redan långt borta och åter tillsammans med den kärlek som de vet övervinner allt.

 

Joakim Gerhardsson

kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst idag