Marie Silkeberg
Marie Silkeberg

Poesifilmfestival i Babylon

Publicerad
Uppdaterad
Per Bergström rapporterar från poesifilmfestivalen i Berlin.
Sammanförandet av konstarter kan öppna nya perspektiv på vardera konstform, eller söka drömmen om allkonstverket.
Den alltför sällan uppmärksammade genren poesifilm lyckas ofta på ett utmärkt sätt med det förra. Att fånga kortfilmens frihet i det narrativa samt fokusera, lyfta fram och göra en närläsning av poesin.
Vartannat år arrangeras i Berlin poesifilmfestivalen Zebra. Tidigare i den här månaden (14/10–17/10) anordnades den för tionde året och femte gången.
Fyra dagar av filmvisning, uppläsningar och samtal i den anrika biograf Babylons tre salonger.
I festivalens tävlingsdel tävlade i år 26 filmer utvalda av 900 inskickade bidrag från 71 länder; vitt differentierade typer av filmer. Filmer gjorda i samarbete mellan regissör och poet, eller filmer animerade eller filmade i förhållande till en äldre dikt, som den prisbelönta Anna Blume av bulgariska Vessela Dantcheva som animerats utifrån Kurt Schwitters klassiska dikt med samma namn. Eller när engelske Adrew Steggali använder sig av Shakespeares sonett 126 för att fånga två homosexuella irakiska flyktingars förutbestämda öde och bemötande i England.

Från Sverige tävlade Marie Silkeberg och Fredrik Arsæus Nauckhoff med Ödeläggelse IV Stockholm–Gaza där Silkberg och Nauckhoff på ett lika subtil som starkt och gripande sätt lyckas föra samman bildspråk och ljudbild med läsning av den på svenska aktuelle poeten Ghayath Almadhouns dikt We om Gazakriget.
Malmöbekanta islänningen Eirkur Örn Norddahl fick ett hedersomnämnande för sin kollagefilm till sin lipogramdikt Höpöhöpö Böks, en hommage till poeten Christian Bök och bokstaven Ö.
Även Tomas Tranströmers poesi närvarar när amerikanske Martin Earle fångar Schubertiana genom att omforma New York till ett svävande universum och ett mjukt böljande landskap till ett värmande täcke.

Filmerna drabbar och värmer, roar och oroar. När bilderna och orden går i symbios uppstår ett sär-eget samspel mellan text, ljud och bild som gör genren specifik och unikt. Kanske finns det de som nu tror att poesifilm är en ny företeelse.
På Zebra motbevisas de med en programpunkt med poesifilmer från stumfilmstiden där D.W. Griffith redan 1910 tolkade Charles Kingsley, Walt Whitmans Mannahatta får ligga till grund för en film och Germain Dulac lyckades 1927 utveckla Charles Baudelaires sex rader i L’invitation au voyage till en ack så känslodramatisk 35-minuters film. Genren fascinerade redan då.

Per Bergström
kultur@kvp.se

Per Bergström är bl a grundare av Rámus förlag och litteraturbaren Stanza i Malmö samt redaktör för den Malmöbaserade tidskriften Pequod.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag