Foto: Christina Knutsson
 Foto: Christina Knutsson

Planer och prototyper

Publicerad
Uppdaterad
Jenny Maria Nilsson ser en spännande utställning på Skissernas Museum i Lund.
"Vad förlorade du?” var en av de fyra frågor som konstnär Esther Shalev-Gerz ställde då hon arbetade fram det offentliga konstverket First Generation.
– Jag förlorade min personliga identitet, svarade en av de 34 inflyttade Fittjabor som deltog i skapandet av verket.
De andra tre frågorna Gerz ställde var: Vad fann du? Vad gav du? Vad fick du?
First Generation är nu ett offentligt permanent konstverk uppfört på Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Gerz, själv född i Litauen, ställde frågorna till första generationens invandrare: en grupp inflyttade norrlänningar (!) och en grupp personer från sådana länder vi vanligtvis förknippar ordet invandrare med – greppet skapar dynamik. Gerz har sedan filmat dessa ”svarare” medan de lyssnar på sina egna inspelade röster. Någon säger ”Jag saknar solen, jag saknar havet också” medan kameran smyger nära, nära. Porer, ögonbryn, iris – brottstycken av människor syns och bitar av deras tankar hörs. First Generation är ett konstverk tillägnat dem som lever i exil.
Smärtan, kampen och dess villkor som på gott och ont tvingar människor att återuppfinna sig själv - det är vackert skildrat.

Skissernas museum i Lund är osvenskt i sin täthet, salarna är fulla med planer och prototyper i alla tänkbara och otänkbara former. ”Att damma allt det här..!” skulle min mamma ha sagt, men myckenheten är förtjusande. Nu visas alltså andra delen av Från plats till plats, historier om tillkomst eller planerande av offentlig konst beställd av Statens konstråd. 33 konstnärer deltar och visar sin process.
Mahmoud ”Hutten” Jaber kom som nioårig flykting från Libanon och inte kunde han då ana att han knappt tio år senare skulle stå som galjonsfigur på Fridhem, Karlshamns miljonprogram, där han också bor. Konstnären Astrid Göransson intresserade sig
för galjonsfigurens symboliska värde och eventuella lyckobringande effekt. Fler av de boende på Fridhem deltog i Göranssons arbete och det röstades fram att just ”Hutten”, då han är hjälpsam, snäll och engagerad, skulle bli förlaga till galjonsfiguren som nu är på plats. Galjonsfiguren förefaller ha haft en gynnsam effekt och de boende menar att områdets status förbättrats sedan verket uppfördes.

Vi tror nog allihop att våra jag är säkra i sina gränser men både Gerz och Göranssons verk visar hur ändrad kontext kräver förändring. Omgivningen har alltid sina villkor och även offentlig konst är dömd till ett ständigt ömsande av skinn. Namngivna män på sockel och nakna, strålande kvinnor står kvar som minnen från tider med andra ideal. Nu gäller brukarperspektiv och många konstnärer som deltar i Från plats till plats vänder sig inte mot det redan upphöjda och synliga utan mot sådant som behöver höjas och ses.
I framtiden kanske vi får se kvinnor på sockel och nakna, strålande män eller är det alltför nyskapande och gränsöverskridande?

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag