"HUR MÅNGA DIVISIONER HAR PÅVEN?" Lär Josef Stalin ha frågat... I dag är stora delar av kristenheten mer skyddslösa än någonsin. Påven Benedictus XVI har böner och diplomati, medan Lunds biskop Antje Jackelén i stället vill riva Israels skyddsmur mot Västbanken. Foto: Khalid Mohammed/AP
"HUR MÅNGA DIVISIONER HAR PÅVEN?" Lär Josef Stalin ha frågat... I dag är stora delar av kristenheten mer skyddslösa än någonsin. Påven Benedictus XVI har böner och diplomati, medan Lunds biskop Antje Jackelén i stället vill riva Israels skyddsmur mot Västbanken.  Foto: Khalid Mohammed/AP

Påvedivisioner?

Publicerad

I sitt julbudskap gjorde Antje Jackelén, biskop i Lunds stift, teologi av den mur som skyddar israeler från terrorattacker. Hon visade en julkrubba där muren placerats mellan Jesus och de vise männen. "Det kan nästan göra ont att se detta", sade hon, och lyfte bort muren.

Vad skulle hända om den muren revs just nu, i verkligheten? Med största sannolikhet skulle ännu flera människor dö av terrorn som påven nämnde i sitt julbudskap ad urbi et orbi ; till staden (Rom) och världen.

Biskopen av Rom verkade ha mera ont av antikristet våld än av en barriär mot antijudiskt våld. Han räknade upp länder där kristna förföljs och mördas. Nigeria är ett av dem. Under julen mördade islamister minst tolv kristna, och satte en kyrka i brand. Det var ingen engångshändelse, varken i Nigeria eller i den övriga av islamismen påverkade delen av världen.

Foto: Imago / Barcroft Media
På Filippinerna mördades en trebarnsfamilj av islamistiska rebeller, och i Saudiarabien arresterades 41 personer för att ha "konspirerat för att fira jul". Samtidigt befann sig den amerikanske pastorn Saeed Abedini i ett av Irans värsta fängelser. Hans "brott" är att ha konverterat, i hemlighet organiserat gudstjänster och försökt grunda ett barnhem.

Julveckorna i Egypten präglas av att Muslimska brödraskapet drivit igenom sin konstitution. Folkomröstningen gick inte rätt till. Med hot och våld hindrades kristna från att rösta. Den kristna befolkningen har tidigare utsatts för dödliga attentat och misstänkliggörs för att vara landsförrädare.

Också pakistanska kristna firade jul under rädsla. År 2012 blev nämligen ett av de värsta i den lilla minoritetens historia. Ett antal personer anklagades för hädelse, bland andra en mentalt handikappad flicka. På flera håll i landet plundrades kyrkor och kristnas hem brändes ned.

Inte ens demokratin Indonesien är förskonad ifrån det antikristna. Människor nekas id-kort och tvångsförflyttas. En flicka har suttit fängslad i två månader för att ha talat högt om sin tro. Under julhelgen fick de kristna åtminstone ett visst skydd. En polisstyrka om 12 000 man räckte dock inte för att förhindra angrepp.

Om antikristen förföljelse som pågår året om, år ut och år in, berättar Rupert Shortt, religionsredaktör i Times Literary Supplement, i boken Christianophobia - A Faith Under Attack (Rider Books, 2012). Han skildrar de kristnas situation i områden som Nordkorea, Kina och den muslimska världen.

Shortt nämner även mörka kapitel ur den kristna historien och undviker antimuslimska fallgropar. Islam utmålas varken som en våldsam monolit eller som en svag religion att hantera med silkesvantar. Boken är balanserad med undantag för kapitlet om "det heliga landet". Där lämnar författaren ämnet och gräver ner sig i antisionistisk amatörteologi. Han kunde ha berättat att kristna på Västbanken trängs ut av andra palestinier, förutom att de stundtals angrips av judiska extremister.

I Jesu födelsestad krymper den kristna befolkningen, medan den ökar i själva Israel. Denna jul, berättar en pastor från Betlehem, vågade ingen leverera el för att lysa upp en skylt med ett kristet budskap.

Det antikristna problemet är enormt. 200 miljoner kristna är i dag hotade på olika sätt, och på tio år har det begåtts en miljon antikristna mord i världen. Kristenheten har inte mycket till försvar. Påvens makt sträcker sig inte längre än Vatikanens diplomatiska kanaler. Mot våld krävs ett mera handfast skydd, av det slag Antje Jackelén vill riva ned. För det skyddet är politiken, inte religionen, ansvarig.

 

Anna Ekström

kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida