Osäkrad föreställning

Publicerad
Uppdaterad
Malena Forsare ser vårt sug efter mörker speglas i teatrala vampyrer och zombies.
När den kanadensiska konstnären Jillian McDonald samarbetar med Lilith Performance Studio i Malmö (verket visades 28–30 maj) ser det ut som om detta är något många längtat
efter. Att promenera omkring i bokskogen utanför Skabersjö i mörkret, att söka sig fram längs dunkla stigar kantade av smarta vampyrer och stelbenta zombies. Vad är det som lockar och drar – som gör att biljetterna går åt bokstavligt i ett nafs och som skänker en upplevelse som vi efteråt älskar att prata om?
Först måste det sägas: det är alldeles för enkelt att betrakta Jillian McDonalds Undead in the Night som enbart en skräckfylld upplevelse.
Det är på många sätt en oerhört vacker och lite vemodig iscensättning, ett performanceverk som skickligt skiftar i såväl tempo som intensitet och som känsligt utnyttjar det fallande mörkrets olika stämningar.
Smink- och kostymarbetet har tagit vara på förutsättningarna; paljetter skimrar, vitpudrade ansikten glider förbi, munnar öppnar sig och tänder glänser till. Därtill utforskar McDonald vad som händer med våra sinnen när synen inte längre är primär sökmotor. Prasslet i buskagen blir, föreställer jag mig, en metafor för det oförutsägbara moment som är en kvalitetsaspekt inom all konst.
Intressant är att se hur Lilith genom den här produktionen fortsätter att förhandla med sin publik. Mer än någonsin tidigare involveras vi i verket, samtidigt som vi osäkras. Här finns ingen känd mall att följa, ingen inarbetad överenskommelse som så ofta på teatern. På stigen i skogen är vi hänvisade till varandra: när vampyrerna kryper upp i ansiktet och en zoombie samtidigt flåsar i nacken står vi inte ut, utan rör oss in mot mitten av den lilla gruppen åskådare.
Vi turas om att ta ytterfältet, på samma sätt som bina skiftar plats i bisamhället.

Författaren och journalisten Richard Louvs aktuella bok Last Child in the Woods har jämförts med Rachel Carsons klassiska Tyst vår från 1962. Louv beskriver hur samtidsmänniskan blir alltmer avskuren från naturen: vi kan namnen på flera utrotningshotade arter, men vi har ingen relation till dem. Louv argumenterar för att förhållandet för några årtionden sedan var omvänt. Och det är i ljuset av detta som Jillian McDonalds vampyrexperiment i Malmö blir en oväntat stark naturupplevelse. Våra egna växande skuggor, den knivskarpa månskäran mellan höga trädtoppar och de namnlösa grodorna som kväker i ett avlägset kärr – sällan har skärningspunkterna mellan människans tillhörigheter i både kultur och natur gestaltats med en sådan krypande pregnans.

Malena Forsare
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag