Ola Wikander

Mångspråkig kultur är inte något nytt

Publicerad

I en tidigare krönika skrev jag om det mångreligiösa Lund. Staden är också mångspråkig - liksom Skåne och Sverige i stort. Svenska, finska, arabiska, tyska, engelska, kinesiska - you name it, för att själv ge exempel på fenomenet. Som är mycket gammalt.

Jag är bibelforskare, språkhistoriker och ugaritolog; det sistnämnda är en person som forskar på kulturen, religionen, språket och litteraturen från Ugarit, en av forntidens metropoler, en bronsåldersvärldsstad på den syriska kusten. Därifrån har man hittat mängder av antik text, framför allt i kilskrift på lertavlor. Texterna har stora paralleller med Gamla testamentets, och det har gjort att de blivit ett oundvikligt jämförelsematerial för dem som forskar på GT:s värld.

Men något som också är intressant med textfynden från Ugarit är hur mångspråkiga de är. Åtta språk finns belagda från staden, som ligger mitt på korsvägen mellan dåtidens stormakter. Där finns det inhemska språket ugaritiska, det internationella språket akkadiska (dåtidens engelska), där finns hurritiska. Det finns till och med bevarade lexikon i kilskrift mellan de olika språken. Mytologiska och religiösa idéer lånades mellan kulturerna.

 

Den världsstad som gav oss litterära storverk om guden Baal och hans äventyr (och mycket annat) var en kulturell smältdegel. Gränserna mellan folken var flytande, och deras språk lånade ord fram och tillbaka. Och detta var alltså under främreorientalisk bronsålder - Ugarits litterära storhetsperiod låg på 1300- och 1200-talen f. Kr. Att vara mångspråkig och mångkulturell är inte något modernt fenomen.

Och än mer gränsöverskridande blir det. I den antika Främre orienten var bland annat två språkfamiljer väl representerade: den indoeuropeiska och den semitiska. Indoeuropeiska språk är svenska, engelska, latin, hindi och många andra. Semitiska språk är sådana som arabiska, hebreiska, akkadiska samt flera språk i Etiopien. I det gamla Sydvästasien fanns indoeuropeiska språk (till exempel hettitiska och luviska, i det som i dag är Turkiet) och många semitiska, som ugaritiskan själv. Och det är ju lätt att föreställa sig att dessa två stora familjer bildade kulturella bubblor utan kontakt.

 

Men så var det inte alls. Jag har under en tid arbetat med ett projekt stött av Vetenskapsrådet kring hur de semitisktalande kulturerna i GT:s värld bytte ord och idéer med talare av indoeuropeiska språk. En av sakerna jag studerat är hur man verkar ha lånat mytologiska idéer om kamp mot stora drakmonster över språkfamiljsgränserna. Sådana berättelser hittar man i många gamla indoeuropeiska kulturer - och i Ugarit och Gamla testamentet. En så fantasyartad typ av historia kan tidigt ha spritts mellan språkfamiljerna. Antik mångkultur i praktiken - med drakar. What's not to like?

Titta, där gjorde jag det igen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag