GILLADES INTE. Punkikonen Stry Terrarie Kanarie i "När Hades står i blom".GILLADES INTE. Punkikonen Stry Terrarie Kanarie i "När Hades står i blom".
GILLADES INTE. Punkikonen Stry Terrarie Kanarie i "När Hades står i blom".
"Folkfesten", 1971. Foto: Lars Hejll"Folkfesten", 1971. Foto: Lars Hejll
"Folkfesten", 1971. Foto: Lars Hejll
Art Bomba, Teateraffisch.Art Bomba, Teateraffisch.
Art Bomba, Teateraffisch.
"Gettot". Foto: Ola Åstrand"Gettot". Foto: Ola Åstrand
"Gettot". Foto: Ola Åstrand

När Malmö brann av konst och punk

Publicerad

Conny C-A Malmqvist ser "Malmö brinner!" på Moderna museet och blir nostalgisk av stadens moderna konsthistoria.

"I Malmö city finns det folk som dansar / Jag diggar det, hjälper mot tristessen där / så många fler för nattkontakt / krossar alla drömmar där."

Så sjöng punkpionjären Stry Terrarie 1979, som efter ett par år började spela med Ebba Grön. Lena Mattsson har gjort en lysande konstvideo om honom, som är med på Moderna museets utställning ”Malmö brinner!”

Ola Åstrand och Clemens Altgård har satt ihop den och låter oss stiga in i en tid, 1968–1988, då den gamla industristaden var riktigt dyster, så dyster att Lundaborna upplevde avståndet till Malmö som större än till Stockholm. 

Klubbar som svampar ur jorden

Men i den gråa tristessen sjöd det av liv. En ung subkultur gjorde stan intressant att leva i. 

Klubbar sköt upp som svampar ur jorden och visade undergroundkonst och anordnade konserter, happenings och poesiuppläsningar.

 

LÄS MER: Tillbaka till det förflutna 

 

Utställningens fokus ligger på perioden när punken var en viktig inspirationskälla. 

 

Jag kan sakna den tidsandan, innan konsten blev välkammad, innan de unga konstnärerna började drillas i akademisk forskningskonst på Malmö konsthögskola.

Åke Dahlboms stora assemblage ”Art Bomba” är skapat på plats på en stor hög vägg. Materialet består av punkiga affischer, färgkaskader, gatuskyltar, nosen på en gammal bil och andra tidstypiska föremål. 

Och Ninni Benediktsons och Anne Nummilas Rosengrens fanzine Spunk och Pernilla Frykholms stickade punkkläder har en gör-det-själv-attityd: ”Jag skiter väl i om det är konst!”

Mikael Wiehe gick aldrig dit

Under vernissagen syns Mikael Wiehe i vimlet. Han står vid Christian Cavallins svartvita 1970-talsfotografier av Sex Pistols, Ramones, Blondie med flera. 

Flera bilder från rockklubben "Dad's dancehall" som låg nära Värnhemstorget. En kompis till Wiehe frågar om han var där då det begav sig. 

"Nej, nej! Det sågs som ett förräderi att gå dit.”

Proggare mot punkare. Konflikten var verklig. Var inte punkarna ett slags fascister? Svartklädda, aggressiva, med hakkors? Det var inte folkets musik! Var det inte rentutav fiendens musik?

 

LÄS MER: Conny C-A Malmqvist ser Rosa Barba på Malmö konsthall

 

Lasse Hejjs fotodokumentation tar mig tillbaka till Folkfesten i Slottsparken varje sommar sedan 1971. 

Massor av band och vänsterpolitiska stånd. Jag kan känna doften av Moder Jords vegetariska långkok och höra ekon av Dan Hylanders nasala röst. 

Med Stina Ebers hudfärgade skulpturer och Paulina Hårlemans modeinspirerade fotografier är epoken till ända. 1988 är postmodernismen redan här. 

Nyliberalismen har segrat. Malmö ska bli en krogtät kunskapsstad med bostadsbrist och skyhöga priser på bostadsrätter. 

Så fort det gick.

 

 

KONST

Malmö brinner! En utställning om revolt, drömmar och passioner, 1968-1988

Moderna museet, Malmö

Till 10/9

 

Conny C-A Malmqvist är kritiker på Expressens kultursida.

Relaterade ämnen
Conny C-A Malmqvist
Conny C-A Malmqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag