Malmö förändras i rekordtakt. Foto: Tomas LeprinceMalmö förändras i rekordtakt. Foto: Tomas Leprince
Malmö förändras i rekordtakt. Foto: Tomas Leprince
Foto: Lasse SvenssonFoto: Lasse Svensson
 Foto: Lasse Svensson
Kockumskranen i Malmö. Foto: Ronny JohannessonKockumskranen i Malmö. Foto: Ronny Johannesson
Kockumskranen i Malmö. Foto: Ronny Johannesson

När en rikare grupp flyttar in i en stadsdel

Publicerad

Centrala Malmö håller på att förvandlas till ett själlöst hipstermecka.

Shora Esmailian skriver om en stad där gentrifieringen går rekordsnabbt.

Malmö. De förödande nyheterna kommer slag i slag. Först Gregers antikvariat på Helmfeltsgatan: stänger i höst. Sedan antikvariatet Kim på Amiralsgatan: tre månader kvar till nedläggning. Sist men inte minst vänsterkaféet Glassfabriken: slår igen portarna efter 14 år. När de öppnades betalade föreningen som huserar på Kristianstadsgatan 16 på Möllan 6500 kronor i hyra. I dag ligger den på 25 000 kronor. Sådana skyhöga hyror är inget som alternativa fik eller gamla antikvariat klarar av att betala. En efter en drivs så institutioner som stått emot gentrifieringen och bibehållit Malmö som blomstrande stad ned i graven.

 

Inte konstigt att det på senaste tiden dykt upp klistermärken på Möllan med budskapet ”Lämna Möllan, hipstersvin”. Visserligen har gentrifieringen inte gått lika långt här som Södermalm i Stockholm, där en tvåa numera går för fyra miljoner kronor (för inte så länge sedan fanns knappt varmvatten i alla lägenheter på Söder) – men när en rikare grupp flyttar in i en stadsdel där framför allt arbetare och låginkomsttagare tidigare har bott stiger oundvikligen hyrorna. I stället för att stadsdelen rustas upp för alla dess invånare börjar de nyinflyttade rusta upp efter eget tycke; hyresrätter ombildas till bostadsrätter; dyra bostadsrätter byggs; klassiska affärer med särpräglad charm – minns skomakaren med ”vet ni”-skyltarna vid Möllevångstorget – försvinner, medan de eleganta barerna blir allt fler. 

 

Som en av samtidens många ångvältar tycks gentrifieringen kunna rulla hur långt som helst. I den aktuella boken ”Den nya London – Frontlinjer” (Carlsson bokförlag) berättar journalisten Anders Steinvall historien om gentrifieringen ‧– eller supergentifieringen som författaren hellre kallar den – av London, från Margaret Thatchers privatisering av allmännyttan, via omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter till dagens spekulationsbubbla där priser på bostäder bara stiger och stiger mot nya höjder. Numera är det finanspampar och oljeshejker som har råd att köpa en bostad (som de inte ens bor i) i Londons centrala delar. Inom en snar framtid kommer, menar Steinvall, hyresnivåerna att garantera att inga sjuksköterskor eller byggarbetare längre syns till: London håller på att tömmas på människor utan miljoner på banken. Det är skrämmande läsning, men vissa partier av boken skulle lika gärna kunna handla om vår egen huvudstad Stockholm. Och de bildar en horisont för vårt Malmö.

 

Steinvall avslutar med att berätta om motståndet, men medger att de ”ekonomiska krafterna bakom gentrifieringen är starka och svåra att rå på”. Antikvariat och vänsterfik försvinner från Möllan i skrivande stund, men förhoppningsvis bara tillfälligt. För när behovet av alternativa mötesplatser är stor uppstår de. Ett exempel är gamla skolan i Stockholmsförorten Högdalen som ockuperats och öppnats upp av människor som är trötta på gentrifiering och privatisering. Folkets hus kallar de den och alla är välkomna.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.

Shora Esmailian
Shora Esmailian

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag