TOULOUSE, MARS 2012. En franskalgerisk attentatsman skjuter ner tre barn och en man utanför en judisk skola, Ozar Hatorah, i norra delen av Toulouse. Foto: Gilles Bouquillon
TOULOUSE, MARS 2012. En franskalgerisk attentatsman skjuter ner tre barn och en man utanför en judisk skola, Ozar Hatorah, i norra delen av Toulouse. Foto: Gilles Bouquillon

Minst 50 nyanser av hat från alla riktningar

Publicerad

Antisemitismen i Europa ökar, i åtta EU-kartlagda länder - men den uppträder i olika former: från höger, från vänster, från extremislamister.

Till 75-årsminnet av kristallnatten släppte EU-organet FRA (Agency for Fundamental Rights) en undersökning av judars erfarenhet av antisemitism i åtta länder, inklusive Sverige. Det är den första komparativa studien i sitt slag.

Tre fjärdedelar av 6 000 tillfrågade uppger att antisemitismen har ökat i deras länder de senaste fem åren. Icke oväntat uppfattas problemet vara störst i Ungern (91 procent svarar att antisemitismen ökat mycket eller ganska mycket). Därpå följer Frankrike, Belgien (88 procent) och Sverige (80 procent).

 

Under en femårsperiod har åtta procent av de svenska och tio procent av de franska och belgiska judarna utsatts för antisemitiskt våld eller dito våldshot. I övriga länder är andelen lägre. Av samtliga brottsoffer uppfattar 27 procent att förövarna var extrema muslimer, 22 procent kände igen dem som vänsterorienterade och 19 procent angav högermotiv.

En tredjedel av de svenska judarna har utsatts för trakasserier och ungefär hälften av alla tillfrågade är rädda för antisemitiska angrepp på sig själva och familjemedlemmar. Därför undviker så många som 79 procent av de svenska judarna att bära kläder eller symboler som röjer deras identitet. I inget annat undersökt land är andelen så hög. De franska och ungerska judarna har i stället i högre grad än andra funderat på att emigrera.

Drygt en femtedel av de tillfrågade har upplevt diskriminering, bland annat på arbetsplatsen, exempelvis i skolor; om judiska lärares situation har det rapporterats en del i Sverige.

 

De flesta som utsatts för våld, hot eller diskriminering har inte anmält händelserna till någon myndighet, vilket är ett skäl till att FRA valt att ställa frågor direkt till personer som anser sig vara judar. Knappt hälften tror inte att en anmälan skulle förändra något och knappt en tredjedel tycker inte att det är lönt eftersom "det händer hela tiden".

Vidare ombads de tillfrågade att ranka den primära antisemitismen bland andra samhällsproblem som kan bidra till syndabockstänkande.

De ekonomiska problemen betraktas som mycket stora, utom i Sverige och Tyskland där generell rasism och antisemitism uppfattas som två av de tre största samhällsproblemen. För Sveriges, Ungerns, Belgiens, Italiens och Storbritanniens judar är den allmänna rasismen ett större problem än antisemitismen.

De franska svaren ligger nära de ungerska: 80 procent av de franska judarna och bara 13 procent av de ungerska upplever problem med invandringen - den ungerska siffran är exceptionellt låg. Ungrarna delar inte heller fransmännens och svenskarnas upplevelse att de skylls för vad staten Israel gör. Resultaten motsvarar rapporter om att antisemitismen i Ungern kommer från höger och att våldsbrott mot judar i Frankrike begåtts av muslimer. Samma förhållande gäller verbal antisemitism.

 

Majoriteten av de svenska judarna, däremot, upplever att de flesta antisemitiska uttryck kommer från vänster.

Frankrike har högst siffror vad gäller vandalism av judiska byggnader och antisemitiskt våld på gatorna, medan de ungerska judarna upplever mest politisk antisemitism. Frankrike och Ungern är också de länder som uppges ha högst frekvens av antisemitiska inslag i medierna. Där lyfts även antiziganismen fram. Till exempel säger en ungersk tillfrågad att antisemitismen kanske kan minska om den ekonomiska situationen förbättras, men tillägger att det finns ett annat beklagligt faktum som påverkar situationen: det ökande hatet mot romerna.

Ungern och Frankrike ser ut att ha gynnsammast jordmån för syndabockspolitik. Detta stämmer väl överens med den exklusiva nationalismens framgångar i dessa länder. Den franska situationen kompliceras dessutom av ett spänningstillstånd mellan islamism och exklusiv nationalism. Det ungerska exemplet visar också tydligt att antisemitismen inte kan skyllas på den israelisk-palestinska konflikten, vilket inte sällan görs i Sverige.

 

FOTNOT: Källa http://fra.europa.eu/sites/default/files/fra-2013-discrimination-hate-crime-against-jews-eu-member-states_en.pdf

Anna Ekström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag