Liv och död på gränsen. Turkiska militärplan tog fel på "kurdiska terrorister" och 35 vanliga turkiska kurder. Tusentals följde de civila offrens sista färd i de turkiska-irakiska gränsbergen den 30 december. Foto: AP
Liv och död på gränsen. Turkiska militärplan tog fel på "kurdiska terrorister" och 35 vanliga turkiska kurder. Tusentals följde de civila offrens sista färd i de turkiska-irakiska gränsbergen den 30 december. Foto: AP

Men glöm vårt Stor-Kurdistan

Publicerad

Kurdo Baksi välkomnar en heltäckande bok.

Varje vecka får jag samma frågor, om det så är i Madrid, Beijing eller Köpenhamn: vill kurderna en dag bilda en egen stat? Vilket land förtrycker kurderna mest? Är det oljan som är kurdernas förbannelse? I Drömmen om Kurdistan försöker Ann-Catrin Emanuelsson och Khaled Salih besvara just dessa frågor, och det är en välkommen bok.

Författarna beskriver med några penndrag kurdernas historia från 612 f Kr (slaget vid Nineve), Kurdistan under islamisk, persisk, sedan ottomansk ockupation till förra årets politiska utveckling.

I Sèvres i augusti 1920 utlovades kurderna en egen stat om de via en folkomröstning så önskade, ett år efter avtalet. Tre år senare tog panturkiske Atatürk makten över resterna av det ottomanska imperiet och grundade republiken Turkiet.

Några månader senare tillkom en turkisk författning som förbjöd det kurdiska språket, kurdisk identitet, kurdiska namn på berg, dalar, slätter, byar: "Det finns bara ett språk, ett folk och en flagga. Kurdiskan är en variation av det turkiska språket"... Sanningen är att kurdiska och turkiska tillhör helt olika språkfamiljer, skillnaden är lika stor som mellan finska och svenska.

Av förklarliga skäl nöjde sig inte kurder med Ankaras förnekelsepolitik. Kurderna har med jämna mellanrum inlett uppror, som Ankara kallar för terrorism.

 

Det land där kurder bäst har kunnat hävda sina rättigheter är det nya Irak där Kurdistan nu är en federal region. Khaled Salih var själv rådgivare åt Kurdistans regionala regering (2003-2010). Han var också en av de kurdiska representanterna i utformningen av Iraks nya författning.

Bokens stora förtjänst är just de sidor som avhandlar den legitima grunden för Kurdistanregionens omfattande rättigheter i Irak. Detta borde närstuderas i diskussionerna om förändringar i Syrien och Iran, efter den så kallade arabiska våren. Kan denna irakiska författningsgrund komma att fungera som modell och prejudikat för kurderna och de styrande i Turkiet, Iran och i inbördeskriget sargade Syrien?

Jag är säker på att kurdernas dröm om eget land kommer att bli verklighet, och inom kort. Men denna stat kommer aldrig att vara så stor som majoriteten av kurderna drömmer om.

 

Kurdo Baksi

kultur@kvp.se

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag