Foto: Torbjorn Carlson
 Foto: Torbjorn Carlson

Konformistiska kantigheter

Publicerad
Uppdaterad
Jenny Maria Nilsson pläderar för ett bortfilande av samtidsarkitekturens allra skarpaste hörn.
En gång närde jag ambitioner om att bli arkitekturteoretiker, men ett telefonsamtal fick mig att slå det ur hågen när jag insåg att jag i byggnadskonstvärlden skulle känna mig smärtsamt apart, ty jag märkte av ett credo i nutida arkitekters resonemang som jag inte begrep.
Telefonsamtalet ägde rum under mina konstvetenskapliga studier, då jag författade ett arbete om skolarkitektur. Till min hjälp hade jag ett gäng tioåringar som jag intervjuade under rubriken ”Min drömskola”. Gosse, vad de där tioåringarna var på hugget! De diskuterade arkitektur i samband med filmer de sett, slott de besökt, länder de rest i. Harry Potters skola ansågs vara den mest eftertraktansvärda.
”Om ni är realistiska då?”, frågade jag. Rådhuset (i Örnsköldsvik) kom de fram till skulle vara en trivsam skola. Rådhuset är en byggnad från förrförra sekelskiftet, numera konstmuseum, utfört i typisk eklektisk stil, ett stort stenhus med stora fönster, trägolv, utsmyckningar inne och ute. På vinden ryms en teknikverkstad för barn, det var så de var bekanta med huset.
I samband med arbetet ringde jag en av Sveriges främsta skolarkitekter, mycket kompetent och ödmjuk. Han hörde om barnens tankar och skrattade, inte ovänligt, och sa ”nej nej, så kan man inte bygga”. Varför inte? Jag förstod aldrig det.

Malmö centralstation får en ny tillbyggnad – ett kantigt glasblankt hus. Köpcentret Entré står färdigt – ett kantigt glasblankt hus. Två förslag har jag sett på Domkyrkans besökscentrum i kanten av Lundagård i Lund – kantiga glasblanka hus.
Runt hela Öresund, Europa och världen hälls det ut kantiga glasblanka hus.
När den amerikanske konstnären Andres Serrano ställde ut på Kulturen i Lund fascinerades han av Lundagård och menade att det liknade Harry Potters värld. En magisk värld där ”mina tioåringar” längtade efter att gå i skolan.
Lundagård är egenartat, fullt av egendomligheter som domkyrkans krypta från 1100-talet med riddare på sarkofagerna. Platsen är en arkitektonisk berättelse med en nästintill fiktiv estetik – motsatsen till det arkitekter predikat sedan funktionalismen mördade eklekticismen.

Här är min poäng: Lundagård och nyurbanistiska projekt som Jakriborg är radikal, nästintill anarkistisk byggnadskonst, medan arkitekter tror tvärtom; att det är kantiga lightversioner av internationella stjärnors stil som är banbrytande och framtidsorienterade. Folk, vilka de nu är, är i sin längtan efter gestaltande, mysig stads- och bostadsplanering mer avancerade och mindre likriktade än arkitekterna.
Inte är det lönt att hoppas att någon alv från Sagan om ringen ska rita ett förslag till Domkyrkoforum, men jag skulle gärna se en arkitektonisk trend som inte har beröringsskräck för mörker och
illusoriska kvalitéer, en stil som vågar inspireras av historien och gärna tillfredsställer människors behov av det mysiga och sköna, såväl som den beaktar den plottriga myckenhet Öresundsregionen rymmer.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag