Katarina Wennstams ”Stenhjärtat” kunde blivit årets bästa svenska deckare. Dan Browns senaste, "Inferno" (Bonniers; övers. Peter Samuelsson/Lena Karlin), guidar genom Florens i dag och på Dantes tid. Dennis Lehane fortsätter i "Nattens dåd" (Bonniers, övers. Hans Berggren) att skildra det moderna USA:s barndom. Tiden: 1920-35. Foto: Mikael Sjöberg/AP Photo/Andrew Medichini/Jan Düsing/Scanpix
Katarina Wennstams ”Stenhjärtat” kunde blivit årets bästa svenska deckare. Dan Browns senaste, "Inferno" (Bonniers; övers. Peter Samuelsson/Lena Karlin), guidar genom Florens i dag och på Dantes tid. Dennis Lehane fortsätter i "Nattens dåd" (Bonniers, övers. Hans Berggren) att skildra det moderna USA:s barndom. Tiden: 1920-35. Foto: Mikael Sjöberg/AP Photo/Andrew Medichini/Jan Düsing/Scanpix

Här är årets stora deckargenomgång

Publicerad

Årets totalguide!

Än en gång summerar kunnige lustläsaren Bengt Eriksson ett deckarår, hittar gamla favoriter i nya kläder, gör många fynd och ser en trend: ge ut på eget förlag.

Årets bästa svenska deckare

Nej, inga protester mot att Deckarakademin utsåg Christoffer Carlssons noir-deckare "Den osynlige mannen från Salem" (Pirat) till årets svenska kriminalroman. Fast priset kunde också ha gått till Katarina Wennstam för hennes fasansfulla skildring, "Stenhjärtat", av misstänkt spädbarnsmisshandel, eller till Åke Edwardson som i "Marconi Park" (bägge Bonniers) återfått sin flyhänta berättarform.

 

Bästa översatta

Titlarna i David Peaces Yorkshirekvartett - tvåan och trean, "1977" och "1980" (båda Modernista, övers. Rebecca Alsberg) kom i år - är lika brutala som poetiska, lika otroliga som verkliga. Också Gillian Flynn skriver kolsvart i "Gone girl" (Modernista, övers. Ulla Danielsson), ett äktenskapsdrama och en annan sorts kvinnoroman. "Marcoeffekten" (Bonniers, övers. Leif Jacobsen) är Jussi Adler-Olsens bästa deckarhistoria om Avdelning Q vid Köpenhamnspolisen.

 

Årets bästa debutanter

Thomas Engström fick Deckarakademins debutantpris för sin lovande spionroman, "Väster om friheten" (Bonniers), á la John le Carré och Len Deighton. Min favoritdebutant är Andreas Norman med UD-thrillern "En rasande eld" (Bonniers): "realistiskt" arbetsplatsreportage och spännande thriller - utan knappt något blodflöde alls.

 

Fler debutanter (att hålla ögonen på)

Åke Högman med skånska friformdeckaren " Mord i Mölle" (Mat & vänner), Henrik Johansson med likaså skånska restaurangköksdeckaren "Av kött och blod" (Federativ) och Tove Birkeland Brandt, som i sin debutdeckare "Röd vinterängel" (B&L) får huvudpersonens mediala förmåga att smitta av sig på berättartonen.

 

Mest realistiskt

Efter "Brott" och "Skuld" - två faktaböcker som var så fantastiska att de kunde varit fiktion - återkom tyske advokaten Ferdinand von Schirach med domstolsdeckaren "Fallet Collini" (alla Bonniers, övers. Lena Hammargren) som är så realistisk att den kan vara verklig.

 

Årets deckarförlag

Egen utgivning. Allt fler författare ger ut allt bättre deckare på eget förlag (eller via självhjälpsförlag som Recito, Vulkan och Hoi). Mest läsvärt: Bo Norgrens och Carl Martin Granns polisromaner "Hög nivå" (Book pile) respektive "Näktergalen" (Hoi), Lourdes Daza-Gillmans och Cherstin Juhlins polis- och kvinnoromaner "Vanmakt" (Vulkan) respektive "Bryggan" (Recito) samt Helena Trotzenfeldts IT-thriller "Janus fjärde ansikte" (Lindia).

 

Historiskt 1 (i Sverige)

Set Mattsson skriver ännu bättre i sin andra historiska polisroman, "Svekets offer" (Historiska media), om Malmö efter andra världskriget och Bo R Holmberg har gett ut inget mindre än sin åttonde roman, "Bedragarna" (Ord & visor) om polissläkten Morell i Ångermanland från 1840-talet och fram till, i nya boken, 1952.

 

Historiskt 2 (utrikes)

Med "Falskspel" (Historiska media, övers. Hans Sjöström) har Philip Kerrs deckarserie om en hårdkokt privatsnok i andra världskrigets Berlin äntligen introducerats i Sverige. Dennis Lehane fortsätter i "Nattens dåd" (Bonniers, övers. Hans Berggren) att skildra det moderna USA:s barndom. Tiden: 1920-35.

 

Årets svenska återutgivningar

De sex Maria Lang-deckarna, inte minst debuten "Mördaren ljuger inte ensam" (Norstedts) med lesbisk kärlek som motiv, och Leif Woxlins egenartade landsortsdeckare om Hälsingland som återutgivits i pocket (Förlaget Orda).

 

Kriminella resguider

Dan Browns senaste, "Inferno" (Bonniers; övers. Peter Samuelsson/Lena Karlin), guidar genom Florens i dag och på Dantes tid. Mehmet Murat Somers "hop-¸ c iki-yaya"-deckare "Gigolomordet" och "Lustmordet" (bägge 2244, övers. Martin Palm) tar oss med till transvestiternas Istanbul. Zack O'Yeah placerar i "Operation Sandalwood" (Ordfront) läsarna på livliga CD Road i Bangalore, Indien. Deon Meyer fortsätter i "Spåren" (Weyler, övers. Mia Gahne) att skildra dagens Sydafrika med apartheidtiden som kvardröjande skugga. I Deckarakademiprisade Dror Mishanis "Utsuddade spår" (Brombergs, övers. Nils Larsson) försvinner en ung pojke i det mångkulturella Tel Aviv.

 

Extra deckardebutant

Snart har väl alla skönlitterära författare i Sverige börjat skriva deckare. 2013 var det dags för pseudonymen Lucifer, alias Carl-Johan Vallgren, som med "Skuggpojken" (Bonniers) inleder en serie noir-thrillers.

 

Bästa deckaromslag

Lucy Daveys gammeldags nostalgiska omslag (blandning av teckning och kollage) till de återutgivna Maria Lang-deckarna och Elina Grandins mondänt klatschiga omslag (Audrey-Hepburn-möter-manga) till Mehmet Murat Somers "hop-¸ c iki-yaya"-deckare.

 

 

Årets bästa barn- och ungdomsdeckare

Fortfarande Martin Widmarks och Helena Willis lekfulla historier om LasseMajas detektivbyrå, "Cykelmysteriet" (Bonnier Carlsen), för de yngsta, Kristina Ohlssons spöklika "Glasbarnen" (Lilla Piratförlaget) för något äldre och Magnus Nordins verkligt skrämmande - med betoning på bägge orden - "Avgrundens änglar" (Bonnier Carlsen) för unga vuxna (och vuxna unga).

 

Årets fackbok

Mattias Boströms lika kunniga som personliga populärhistoriska bok "Från Holmes till Sherlock" (Pirat) behöver man inte ens vara intresserad av Sherlock Holmes för att njuta av. För Boström skriver om mycket mer än så.

 

Talad spänning

Stina Ekblad läser - ja, framför - Aino Trosells berättelse om Ritva som förlorar sin son, "Isbränna" (Tundell Salmson), så engagerande och spännande.

 

Spöklikt

Med "Rörgast" (W&W) avslutar Johan Theorin sin månggåtfulla Ölandssvit, Amanda Hellberg blandar övernaturligt, mys och rys i Agatha Christie-snarlika "Snögloben" (Forum), i Marianne Cedervalls "Stormsvala" (NoK) får väninnorna Mirjam och Hervor utöva häxkonster i New York, och Andreas Roman inleder en serie haitiska vodou-deckare i Stockholm - ordagrant! - med "Doktor Joseph" (Massolit).

 

Deckare utan innehåll

Vita blad som väntar på att fyllas med anteckningar! Pocket Shop fortsätter att sälja egenproducerade anteckningsböcker - i år med omslag från svenska deckare. Mest populär = såld: A.Klinckowströms "Skräck över Norden" (från 1935). Min favorit: Gösta Petterssons "Vådaskottet" (1938).

 

Årets översättare

För varje ny titel har Rebecca Alsberg lyckats allt bättre med att få David Peaces brittiskt hårdkokta noir-poesi - egentligen helt oöversättbar! - att fungera på svenska.

 

Årets teaterthriller

Välspelat, spännande och skrämmande: "Kvinnan i svart" på Kirsebergs teater i Malmö med manus av Stephen Mallatratt (efter Susan Hills novell), i regi av Fred Kalulanga och med Anders E Larsson och Kurt Löf i talrollerna (samt anonyma skådespelare i den viktigaste, stumma rollen som "kvinnan").

 

Årets deckarkritiker

Ingen orkar och hinner läsa, recensera och ge tips på fler kriminalromaner än Lotta Olsson i Dagens Nyheter.

 

På tv och video

Danska "Brottet III" och svensk-danska "Bron II" förstås. Även kortserien om kommissarie Foyle (från "Foyle's war") i efterkrigstidens London och polisserien "Murdoch Mysteries" i 1800-talets Toronto, Kanada. Tyvärr blev inte Maria Lang-filmerna så lyckade - med "Kung liljekonvalje av dungen" som undantag. Två filmer i en: både den filmade boken och en extra historia där Lang analyseras som deckarförfattare.

 

Deckarpersonligheter

Systrarna Petrén, Livia och Oliva, gestaltas så exakt och perfekt av likaså systrarna Ekblad, Stina och Ylva, i filmatiseringen av Maria Langs "Inte flera mord". Deras repliker slingrar om varann, avbryter och kompletterar.

 

Tecknade deckare

Dennis Gustafsson och Ola Skogäng (i samarbete med Daniel Thollin) har gjort nya album på gränsen mellan fantasy och realism om privatdetektiven Viktor Kasparsson respektive antikhandlaren Theo, "Blodsband" (Albumförlaget) och "Deus Ex Machina" (Ekholm & Tegebjer). Poeten Pär Thörn och en rad olika serietecknare analyserar hela deckargenren i "Ordningen upprätthålls alltid" (Apart). Missa inte heller "Tecknade klassiker 1" (LL-förlaget) där tre Sherlock Holmes-historier tolkas av varsin serietecknare. Allra bäst: Knut Larsson.

 

I skymundan

... har tyvärr Ia Genbergs "Sent farväl" (Weyler) och Malin Roca Ahlgrens "Stadsfjäril" (Litet förlag) hamnat. Den första är en skönlitterär, välskriven och finstämd nästan-deckare och den andra, benämnd "Barcelona noir", en verkligt brutal historia om en prostituerad ung kvinna.

 

Bengt Eriksson

kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag