Hälsningar från förr

Publicerad
Uppdaterad
Jenny Maria Nilsson möter konstnären Frans Lindbergs 1800-talsnaivism.
"Hur var han?” frågar jag Anna-Karin Persson på vernissagen. ”Givmild, tystlåten, en god man” svarar hon. År 1939 fick hon åka på sin fars pakethållare hem till konstnären Frans Lindberg (1856–1944) då fadern skulle beställa en tavla till morbror Arvid som fyllde jämt. Då var Anna-Karin sex år gammal.
70 år har passerat och nu besöker hon utställningen Livet i Gårdlösa.
Lindberg verkade som dekorationsmålare, bland annat har han målat tingssalen i Hammenhög som numera klassas som byggnadsminne.
År 1933 tog sonen över Lindbergs firma och Lindberg tecknade och målade de sista åren av sitt liv tavlor med motiv från trakten, som den var på 1930- och 40-talet och som han kom ihåg det från barndomen på 1800-talet.
Kristina Eriksson och Kajsa Josephson har lånat ihop ett stort antal verk från privatpersoner och även från Kulturen i Lund. Här finns också en del möbler och föremål som Lindberg dekorerat, och i samband med utställningen publiceras Livet i Gårdlösa. En bok om en skånsk by och dess skildrare, som handlar om Frans Lindberg och hans
redogörelser av det dåtida skånska bondesamhället.
Taktäckaren är ett av de aktuella verken och Anna-Karin berättar att hon hemma på väggen har en variant av den målningen. Hon säger att det är Gårdlösas postman Oskar Nilsson som är den äldre mannens ”förebild”, medan de två yngre assisterande männen är målade utifrån Lindberg själv och hans bror då de var unga.

En av målningarna föreställer en situation jag inte känner igen. Det var innan ”nutiden med sitt överflödande nöjesliv”, skriver Lindberg om verket och 30-talet och beskriver en lek som lektes i hans barndomshem. Den gick ut på att någon balanserade på en stång mellan två stolar. Jämvikten hölls med hjälp av en stötta som flyttades från en sida till en annan utan att den balanserande föll av.
En annan målning föreställer ett husförhör och i den medföljande texten berättar Lindberg om en kvinna som svarat ”i paradiset” på prostens fråga om vart Jesus begravdes. När prosten insisterade på ett annat svar genmälde hon på rungande skånska: ”Nu har vi snackat nokk om den personen!”.

Ett äldre Gårdlösa återuppväcks och med stor behållning tar jag del av ett skånskt, frodigt samhälle där traditioner och religion har stort inflytande. Lindbergs skicklighet är stor, hans erfarenhet som dekorationsmålare syns, det är som om verkens fina detaljrikedom är tänkt för oss i framtiden.
Det vore gott nog, men Lindbergs framställningar besitter konstnärliga kvaliteter, en slags besynnerlig svensk 1800-talsnaivism där scenerna är vardagliga men något knasiga. Djurens underben är pikant konstiga och människornas proportioner märkliga – flera har små huvuden. Sådana detaljer förvandlar Lindbergs konst från avbildningar till en personlig hälsning från ett annat liv.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag