BÄST I ÅR. De filmatiserade Maria Lang-deckarna hade ett jazzigt soundtrack. Här huvudrollsinnnehavarna Linus Wahlgren, Tuva Novotny och Ola Rapace flankerade av en bild ur Jakob Wegelius "Mördarens apa", Tove Alsterdal, Belinda Bauer, Stieg Trenter, böckerna "Fågelmannen" och "Ensamma hjärtans klubb", författarduon Lene Kaaberbøl & Agnete Friis, Dan Turell, Sara Blædel, Ture Sventon (illustration Sven Hemmel), David Peace, Linda & Valentin och Cia Sigersgård.
BÄST I ÅR. De filmatiserade Maria Lang-deckarna hade ett jazzigt soundtrack. Här huvudrollsinnnehavarna Linus Wahlgren, Tuva Novotny och Ola Rapace flankerade av en bild ur Jakob Wegelius "Mördarens apa", Tove Alsterdal, Belinda Bauer, Stieg Trenter, böckerna "Fågelmannen" och "Ensamma hjärtans klubb", författarduon Lene Kaaberbøl & Agnete Friis, Dan Turell, Sara Blædel, Ture Sventon (illustration Sven Hemmel), David Peace, Linda & Valentin och Cia Sigersgård.

Guide: Sventonmys och folkhemsrysare

Publicerad

Här är den – årets efterlängtade totalguide: det bästa ur det svenska deckaråret (och danska direktpärlor).

Bengt Eriksson, kultursidans egen Professor Krimi, lotsar genom blod, svett och tårar.

BÄST I SVERIGE
Inga protester mot att Deckarakademin utsåg Tove Alsterdals "Låt mig ta din hand" (Lind & Co) om små och stora brott i förorten till årets svenska deckare - fast hennes norrländska kriminalsläktkrönika "I tystnaden begravd" (2012) var ännu bättre. Också Christoffer Carlssons nya noir-deckare "Den fallande detektiven" (Piratförlaget) - inte ens nominerad i år - är bättre än "Den osynlige mannen från Salem", som vann i fjol.


DEBUTANTER
Deckarakademin prisade Anna Lihammer som årets debutant för andra världskrigsdeckaren "Medan mörkret faller" (Historiska Media). Men Tony Johansson och Cia Sigesgård, bägge bosatta i Lund, debuterade nog så bra: Johansson med en oroande autentisk thriller om svensk säkerhetspolis, "Den tredje passageraren" (Celanders), och Sigesgård med en tyvärr lika realistisk "folkhemsrysare" om människor i ett hyreshus, "Inga kelgrisar, inga styvbarn" (Kalla Kulor).

SVENSK HISTORIA
Årets bästa historiska deckarförfattare finns också i Skåne. Både Set Mattsson och syskonparet Limme & Palmqvist var i toppform när de - med "Fruktans tid" (Historiska Media) respektive "Körkarlen" (Kabusa) - avslutade sina kriminalserier: Mattsson om Malmö strax efter andra världskriget, och Kabusa-boken om Karlshamn vid sekelskiftet 1900. Mest originell är Bertil Falks novellroman "Gardar Gåtlösaren" (Förlaget Orda) - om en "svensk" Sherlock Holmes på vikingatiden.

AMERIKANSK HISTORIA
Årets i särklass bästa historiska deckare: Lyndsay Fayes andra roman, "Tiga är guld" (Norstedts, övers. Jessica Hallén), om polisen Timothy Wilde i 1800-talets New York - så fattigt, laglöst och våldsamt att det får en att tänka på Charles Dickens.


ÅRETS BROTTSPLATS
Ovanför Sverige, i norra Norge eller snarare norsk-svenska Sameland. Här finns årets brottsplats: Kautokeino. Nu har Lars Pettersson, som i "Slaktmånad" (Ordfront) fortsätter att skildra det samiska samhället, fått sällskap av Olivier Truc, "Fyrtio dagar utan skugga" (Piratförlaget, övers. Maria Björkman). Samma ämnen - renskötsel och samisk kultur kontra gruvindustrin och majoritetssamhället.


2014 ÅRS JUBILARER
Såväl Maria Lang som Stieg Trenter skulle ha fyllt 100 i år. Lang firades bland annat med Lena Lundgrens och Lisbet Wikners biografi över "Vår första deckardrottning (Ordalaget), och Trenter med återutgivningen av samtliga titlar i serien om fotografen Harry Friberg, alla som e-böcker och några även som fysiska böcker (ett samarbete mellan Telegram och Bonniers).


ÅRETS FILM- OCH TV-DECKARMUSIK
Ljudspåret från de filmatiserade Maria Lang-deckarna: jazzig bakgrundmusik och flera fina jazzlåtar. Bland annat temamelodin "I love you to death", framförd av Isabella Lundgren, en av Sveriges främsta jazzvokalister.


BÄSTA OMSLAG
Sara R. Acedos
diskreta men ändå personliga, stämningsfulla och ögonfångande omslag till de återutgivna Agatha Christie-deckarna, både som pappers- och e-böcker (Bookmark/Stockholm Text).

ÅRETS FACKBÖCKER
"Kriminalteknik i skolan" (Jure) - lärobok för naturvetenskapliga gymnasielinjer - kan också användas för att kolla om deckarförfattarna kan sina saker när de skriver om brottsplatser. "Mordets enkla konst?" (Studentlitteratur) riktar sig både till litteraturstuderande och andra som vill veta vad Gorkij, Brecht, Sayers, Chandler med flera hade för åsikter om deckare. Anita Limares vandring genom "Kommissarie Maigrets Paris" (Carlssons) är ett julklappstips till varje Paris-resenär och Maigret-entusiast.

LÄBBIGAST
Mo Hayders
"Fågelmannen" (Modernista, övers. Peter Lindforss) om seriemördaren som syr in levande fåglar i offren, och redan nämnda Cia Sigesgårds "Inga kelgrisar, inga styvbarn" (Kalla Kulor) där råttor inte är det enda som stinker, slabbar och äcklar i hyreshuset. Också i Alex Marwoods "Granne med döden" (Modernista, övers. Carla Wiberg) sprider sig en odör bland hyresgästerna.

KRIMI
Om genren får inkludera romaner på gränsen till deckare, då svarar Ida Linde och Steinar Bragi för årets bästa svenska, "Norrut åker man för att dö" (Norstedts), respektive översatta krimi, "Höglandet" (Natur & Kultur, övers. Inge Knutsson). Noir om liv och död i Västerbottens granskog respektive en skräckthriller där Arnaldur Indriðasons - den mest kände isländske deckarförfattaren - skildring av Island vrids och vrängs till naturgotik.

ÅRETS SVENSKA DECKARSTILIST
Ulf Lindström
avslutar sin verklighetstrilogi om Borås, "Rädda barn" (W&W), på samma stilistiska nivå - alltså den högsta - som tidigare delar. (Enda konkurrent: Ida Linde.) Särskild specialitet: sexskildringar. Ja, faktiskt.


ÅRETS DECKARFÖRLAG (1)
Modernista gav ut de flesta och flera av de bästa deckarna - som Deckarakademi-nominerade Belinda Bauers svarta, psykologiska thriller "Livets och dödens villkor" (övers. Leif Janzon) och "Gone Girl"-författaren Gillian Flynns "Vassa föremål" (övers. Rebecca Alsberg). Eva Dolans "Lång väg hem" (övers. Carla Wiberg) skildrar dagens lilla engelska samhälle - med invandring och rasism. Extra plus för att Ian Rankins polisromaner äntligen ges ut från början, "Knutar och kors" (övers. David Nessle), då kommissarie Rebus var en annan.

ÅRETS DECKARFÖRLAG (2)
I min deckarhylla står elva böcker - ändå inte alla - från självhjälpsförlaget Hoi: självhjälp = författare och förlag delar på kostnaderna. Många debuter - som Susanne Ahlenius erotiska deckare "Dödlig åtrå" och Daniel Akenines verklighetsutvidgade spänningsroman "11 gram sanning". Elisabeth Akteus Rex förtjänar att uppmärksammas för sista delen i trilogin om maktmissbruk, "Mörk avsikt".

MEST HÅRDKOKT
David Peace
gånger två: "1983" (Modernista, övers: Rebecca Alsberg) avslutar Yorkshire-kvartetten, och "Ockuperad stad" (Coltso, övers. Peter Samuelsson) är andra delen i Tokyo-trilogin. Hårdkokt men så personligt, välformulerat och genreutvecklande att det är en kriminalgåta att Peace aldrig ens nominerats till Deckarakademins pris.

Foto: Pocketförlaget



MJUKAST I SVERIGE
Marianne Cedervalls
sista mjukisdeckare, "Solsvärta" (Natur & Kultur) - om "häxorna" Mirjam (med affirmation som specialitet) och Hervor. Starten på Kristina Appelqvists nya serie med mys och rys från Skövde, "Minns mig som en ängel" (Piratförlaget). Och Anna Janssons första titel, "Ödesgudinnan på Salong d´Amour" (Norstedts), i en ny kriminalromantisk Visbyserie.

BARN- OCH UNGDOMSSPÄNNING
För något äldre: Spårhunden-prisade Mats Berggrens förortsnoir mitt emellan rasism och islamism, "Onsdag kväll strax före sju" (Opal). Något yngre: Kristina Ohlssons andra, lika vänliga och miljörika bok, "Silverpojken" (Lilla Piratförlaget), om Aladdin och hans kompisar i Åhus. De yngsta: ännu en barndeckare, "Brandkårsmysteriet" (Bonnier Carlsen), av Martin Widmark (text) och Helena Willis (nu färgteckningar) om LasseMajas detektivbyrå.

TECKNADE DECKARE
Att de franska serieberättelserna om Linda och Valentin - genre: framtids- och rymddeckare - av Pierre Christin (text) och Jean-Claude Mézières (bild) återutges på svenska är en kulturgärning. Hittills två volymer: "Samlade äventyr 1" och "2" (Cobolt). I Dennis Gustafssons "Syndaätaren" löser privatdetektiven Viktor Casparsson nya ockulta mysterier - nu i Äsphult (Albumförlaget).

Foto: Ill.: Sven Hemmel



DECKARPJÄS
Också en smärre kulturgärning att ge ut Åke Holmbergs deckarpjäs för radion, "Ture Sventon i guldgrävarens hus" (Tragus), från 1952. Illustrationer: Sven Hemmel.


ÅTERUPPSTÅNDEN
Nej, inte Agatha Christie. Även om Sophie Hannah - nästan - skriver i Christies namn, så skriver hon på sitt eget sätt. I "Monogrammorden" (Bookmark, övers. Helen Ljungmark) har Hannah däremot låtit Hercule Poirot återuppstå 1929, när han äter torsdagsmiddag på Pleasant's Coffee House i London.

DANSK KRIMI (1): PÅ SVENSKA
Lene Kaaberbøl & Agnete Friis
har med"De oönskade" (Bonniers, övers. Margareta Järnebrand) skrivit den hittills bästa deckaren om Röda korssjuksköterskan i ett invandrarfientligt Köpenhamn. Också Lotte & Søren Hammer skriver bäst hittills i "Ensamma hjärtans klubb" (Bazar, övers. Mia Rutman) när de förenar 70-talet med dagens polisarbete. Debutanten Jesper Steins polisroman "Oro" (Norstedts, övers. Jessica Hallén) är som en uppdatering av Dan Turélls 80-taldeckare - med Vesterbro ersatt av Nørrebro.


DANSK KRIMI (2): PÅ DANSKA
Vem orkar vänta på översättningar? Inte jag. Nej, inte när Sara Blædel (med "Kvinden de meldte savnet", People's Press), Elsebeth Egholm "(med "Kød og blod"), Jesper Stein (med "Akrash"), och Jussi Adler-Olsen (med"Den grænseløse") har nya deckare ute i Danmark (de tre senare Politikens forlag).


DOLDISAR (ÄVEN I ÅR)
Genom att varva polisprotokoll och vittnesröster fortsätter Ulla Bolinder i "Trauma" (Förlaget Orda) att vara Sveriges mest personliga deckardoldis. I på tok för stor kritikerskugga avslutar också förre polisen Åke Axelsson med "Befrielsen" (Isaberg) sin svit med nära nog autentiska polisromaner från Umeå.

MÄRKLIGAST
Jakob Wegelius
fick Augustpriset i barnklassen för "Mördarens apa" (Bonnier Carlsen). Hans berättelse om skepparen, båten och apan i Lissabon är lika underfundig läsning för äldre (med humor). Debutanten Hånberg ( som är hela författarnamnet) har i "En deckare ur balans i tiden" (Mogwai) försett en privatdetektiv med förmågan att kliva bakåt i tiden och vara med när brottet begås.

FLER KRIMINELLA RESMÅL
Matti Rönkä
låter i "Vänner långt borta" (Lindelöws, övers. Janina Orlov) sin privatsnok utforska fler skillnader mellan ryska Karelen och Finland. Alexis Ragougneau placerar i "Madonnan i Notre-Dame" (Sekwa, övers. Alexandra Dumas) en död kvinna i Paris välkända katedral. Donna Leon skildrar i "Inte ens i döden" (Forum, övers. Ing-Britt Björklund) romerna i Venedig. Dror Mishani har i "Okänt hot" (Brombergs, övers. Nils Larsson) återbördat sin polis till Israel för att utreda fler brott och människor i staden Holon. Deon Meyer skriver lika spännande som alltid i "7 dagar" (Weyler, övers, Mia Gahne) om ett alltför okänt Sydafrika. Och Attica Locke skildrar i "Svarta vatten" (Leopard, övers. Ia Lind) 80-talets Houston, USA med rasism och medborgarrättsrörelse i minnet.


Bengt Eriksson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag