Foto: Ivar Sviestins
 Foto: Ivar Sviestins

Flickornas återkomst

Publicerad
Uppdaterad
På Tomelilla konsthall möter Jenny Maria Nilsson skulpturer och stengods som berättar om Kinas försvunna flickor.
Då och då, när debattörer är uppretade över feminism och felaktigt tror att ismen innebär att vi som är födda med två X-kromosomer ska ha särskilda fördelar, tänker jag på att 200 miljoner flickor och kvinnor saknas i Asien, att kvinnan ännu är ”The nigger of the world” och att det är sorgligt att detta inte avhandlas mer ofta av de som har makt.
De osaliga andarnas armé kommer för att spöka för oss. Armén är ett av verken i utställningen China Girl och utgörs av flera små flickskulpturer i porslin som når en till höften.
Ansiktena är sammanbitna och frisyrerna kinesiska, det är något djupt sorgligt över detta verk med försvunna som materialiserar sig. ”Det är bättre att ha en lam son än åtta friska döttrar” lyder ett kinesiskt ordspråk, som finns med i det material som tagits fram till utställningen. Där står även att 90 procent av de barn som överges eller misshandlas i Kina är flickor.

Av det tiotalet verk Maria Ängquist Klyvare skapat är Önskebrunnen min favorit. Verket är en hink i stengods som kommenterar ett annat ordspråk med innebörden att en kinesisk kvinna alltid föder bredvid en hink för att omedelbart kunna dränka barnet om det är en flicka.
En film med en bäbis skimrar förbi nere i hinkskulpturen. Det är suggestivt. Klyvare ville göra något som talar till hjärtat snarare än hjärnan och det har hon lyckats med - en klok strategi då utställningen vänder sig mot alla, men inte minst mot tonåringar, en grupp vida känd för sitt världsrekord i att vara blasé. Jag hoppas att varje skola i Tomelillaområdet besöker konsthallen.

Klyvare är en erfaren och skicklig keramiker och konstnär, hantverket är genomgående omsorgsfullt. Ett porträtt av en flickas ansikte utgörs av 3 200 små keramikansikten i lera. 3 200 – samma summa som mängden flickor mellan 0 till 4 år vilka försvinner varje dag i Kina!
Jag är rörd av att Klyvare så noga närmat sig ämnet, för omsorg är respekt. Konstnärens blick kommer utifrån men är aldrig mästrande, blandningen av dokumentärt och konstnärligt är fin och istället för att slå på någon högljudd trumma är hon ödmjuk när hon pekar ut tragiken.

Tio små flickor, som fick finnas, har Klyvare intervjuat om hur de ser på sin framtid.
Deras samhällsnyttiga inställning är hjärtknipande, drömyrkena är lärare och läkare. Detta är flickor som i många fall finns på nåder.
Frågan som vibrerar i utställningen är hur det påverkar individer och vad det gör med ett samhälles själ att så många inte är önskvärda.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag