Daenerys Targaryen från "Game of thrones". Foto: Supplied By LmkDaenerys Targaryen från "Game of thrones". Foto: Supplied By Lmk
Daenerys Targaryen från "Game of thrones". Foto: Supplied By Lmk
Star Wars.Star Wars.
Star Wars.
Ola Wikander. Foto: Peo OlssonOla Wikander. Foto: Peo Olsson
Ola Wikander. Foto: Peo Olsson

Fantastikvärldarna öppnar ditt sinne

Publicerad

Att stiga in i en fantastisk värld är att ta del av ett uråldrigt mänskligt arv.

Ola Wikander om den allmänmänskliga längtan efter något annat.

I Malmö ligger en filial av Science fiction-bokhandeln (de andra två ligger i Stockholm och Göteborg), en självklar samlingsplats för oss som är intresserade av världar som skapas i människans fantasi - och en öppning mot sådana världar. Trots namnet är kedjan inriktad inte bara på science fiction utan all möjlig fantastisk litteratur.

Det finns en sliten föreställning om att intresse för fantastik måste vara ett uttryck för socialt utanförskap, men i dag - när de som föddes på 1970- och 80-talen och växte upp med rollspel och föreställda världar har fått karriärer och inflytande - är den tiden förbi. Vissa skulle kanske se detta som ett tecken på något mycket modernt (med "Game of thrones" på tv!), men faktum är att det är ett återvändande till något gammalt och klassiskt.

Jag brukar ofta påpeka att fantastikberättande - med "övernaturligheter", trolldom och monster - är en gammal tradition. Hos Homeros, i Gamla testamentet, i medeltida berättande - överallt är det orealistiska norm. Dagens återvändande till det fantastiska är vägen tillbaka till - och omvandlingen av - ett gammalt arv.

Allmänmänsklig längtan

Att säga att "vuxna människor" inte borde läsa fantastik är lite som när en del människor upprördes över videovåld och krigsskildringar utan att tänka på att de själva i skolan fick läsa precis samma sorts skildringar i "Iliaden" och "Fänrik Ståls sägner".

Det eskapistiska idealet "vartsomhelst ut ur världen" får sitt uttryck i fantastiken. Längtan bort är allmänmänsklig och självklar.

Fantastiken får oss att resa ögonen från det närvarande, sprida tankens vingar. Och så har det varit under mycket lång tid. Fantastik är inget nytt. Det är en berättartradition som går tillbaka till antiken, och längre än så. Fantastiken kan berätta om liv som verkligen påverkar de världar där de utspelar sig på ett mycket synligt sätt.

Och fantastik behöver inte vara så genrebunden som många tror. Den behöver inte vara "medeltida". Den kan utspela sig i en värld som liknar vår moderna, i halvantika miljöer eller, som i mina egna böcker i genren, i ett slags gammaltestamentlig-påverkat högteknologiskt 1700-tal (det är ingen slump att jag ibland signerat i just ovan nämnda bokhandel).

Proggaktig attityd

En annan sympatisk sak med mycken fantastik-kultur är att den har en proggaktig "do it yourself"-attityd. Författarna, försäljarna och läsarna är delar av samma värld. Själv tycker jag att det är trevligt de gånger den världen interagerar med den större litterära debatten - eller den humanvetenskapliga.

Diskussionsområdena är många. Vad kan väl inte fantastiken lära sig av den bibliske patriarken Jakobs märkliga magiska ritualer för att lura till sig gratis småboskap, till exempel? Han använde trolltrick med spräckliga träpinnar för att få hjälp i djuraveln, enligt en berättelse i Första Mosebok. Fantastiskt så det förslår.

Att stiga in i en science fiction-bokhandel - eller en fantastikvärld - är att öppna sitt sinne.

Kanske tar man båda stegen på samma gång.


Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag