Ond eller god? Edda Magnason har horn men framstår ändå som en god f. Foto: Lasse Svensson Foto: Lasse Svensson
Ond eller god? Edda Magnason har horn men framstår ändå som en god f. Foto: Lasse Svensson Foto: Lasse Svensson

En föreställning som kan vara en dansikal

Publicerad

En man lägger sig att sova. Snart faller han, virvlar ner. Ner genom kaninhålet och in i det scenrum där filmprojektionen upphör och dansföreställningen tar vid. Eller kanske ska den kallas dansikal, som Skånes dansteaters konstnärliga ledare Åsa Söderberg föreslagit. Sång och dans integreras på ett storartat sätt i The Feeling of Going.

Det är en drömresa som föreställningen tar oss med på, en resa inåt och fram till våra inre barn, som bombarderas med nallebjörnar från luften och ledsagas av isländske Jónsis ganska gulliga sånger från albumet Go, med dess lite barnspråksliknande texter.

Freud är död och det är inte utan att jag saknar honom en smula. Här finns inte något hotfullt Det som dyker upp och destabiliserar det inre landskapet. Begäret är något så ofarligt som en dam med lampskärmskjol, åtföljd av en liten trupp lampbarn. Kung Jaget utsätts inte för några större attacker utan kröns rentav i en avslutande ceremoni. Vid slutet av första akten, då drömjaget faktiskt lyfts upp och ut av en trollfigur med spiralformade horn, är scenen så att säga satt för en andra akt med mörkare inslag; i stället blir andra hälften ännu sötare och på samma gång mer bombastisk, vilket inte är någon bra kombination.

Det är alltså första akten som fungerar bäst. Den är i gengäld riktigt, riktigt bra på sina ställen, för in åskådaren tillsammans med dansarna i ett magiskt rus där gränser utmanas och överstigs. Samtliga solosångare gör bra ifrån sig och smälter samman med dansare och körsångare i en koreografiskt imponerande helhet. Dock är det Edda Magnason, med sin fantabulösa och särartade röst, som gör starkast intryck. Som drömjagets ledsagare genom föreställningen ter hon sig, med sitt långa silvervita hå, som en något mer meddelsam upplaga av Holly Hunters rollfigur GJ i tv-serien Top of the Lake. Även GJ hade rollen av ett slags orakel fast hon var ett ganska ovilligt sådant, med få och beska lärdomar att ge. Magnason sjunger desto beredvilligare om liv, vänskap, växande. Trots att hon mestadels är klädd i svart, förkunnar att allt som växer också en dag måste falla och rentav har ett par små svarta horn under hatten på huvudet ter hon sig som en övervägande god fé.

Och ja, det är kanske ofrånkomligt med tanke på själva det musikaliska underlag som dansikalen bygger på. Det är inget mörkt album som bandet Sigur Rós sångare Jònsi skapat. Jag för min del hade förvisso önskat mig en något mindre ofarlig resa in i det inre. Men, det lär väl också handla om den enskilda åskådarens läggning.

Charlotte Wiberg
Charlotte Wiberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag