SORG. Nadia sörjer vid platsen på Brocksgatan i Landskrona där en 26-åring sköts till döds. Hon sörjer inte bara sin nära vän utan också tryggheten i staden ” Det är oskyldiga som drabbas”, säger hon. Foto: Christian Örnberg
SORG. Nadia sörjer vid platsen på Brocksgatan i Landskrona där en 26-åring sköts till döds. Hon sörjer inte bara sin nära vän utan också tryggheten i staden ” Det är oskyldiga som drabbas”, säger hon. Foto: Christian Örnberg
KÄMPAR. ”Det stora problemet har varit omflyttningen. Att det finns en stor social instabilitet”, säger Landskronas mäktigaste politiker Torkild Strandberg (L). Foto: Christian Örnberg
KÄMPAR. ”Det stora problemet har varit omflyttningen. Att det finns en stor social instabilitet”, säger Landskronas mäktigaste politiker Torkild Strandberg (L). Foto: Christian Örnberg
"Landskrona har en sån potential", säger Linnéa Hasselgren. "De som sitter med makten och ska locka oss unga måste visa vad staden står för, vad Landskrona är och kan erbjuda." Foto: Christian Örnberg
"Landskrona har en sån potential", säger Linnéa Hasselgren. "De som sitter med makten och ska locka oss unga måste visa vad staden står för, vad Landskrona är och kan erbjuda." Foto: Christian Örnberg
"Detta är staden vi växt upp i. På det sättet vill jag vara kvar här med jobb och bostad. Men man vill vara trygg och jag känner mig inte trygg överhuvudtaget här", säger Mathilda Löfström (till vänster) och kompisen Alexandra Magnell fortsätter: " Jag som bor här går inte ut själv. Man är alltid orolig när man går här i stan." Foto: Christian Örnberg
"Detta är staden vi växt upp i. På det sättet vill jag vara kvar här med jobb och bostad. Men man vill vara trygg och jag känner mig inte trygg överhuvudtaget här", säger Mathilda Löfström (till vänster) och kompisen Alexandra Magnell fortsätter: " Jag som bor här går inte ut själv. Man är alltid orolig när man går här i stan." Foto: Christian Örnberg
Foto: Christian Örnberg
 Foto: Christian Örnberg
Foto: Christian Örnberg
 Foto: Christian Örnberg

Kriminella gängen tar makten över staden

Publicerad

LANDSKRONA. Kriminella gäng tar över gamla arbetarstäder.

I Landskrona försöker politikerna ta tillbaka makten över stadens öde.

Gängkrigen drabbar bara gangstrar, enligt myndigheter.

– Lögn, säger Nadia, nära vän med en 26-åring som nyligen sköts ihjäl.

Skotten väckte barnen.

Peter förstod direkt att det inte var smällare, det här lät annorlunda.

Bara några minuter tidigare hade skratt hörts från trottoaren på Brocksgatan i centrala Landskrona. Då fanns inga tecken på att gatan snart skulle förvandlas till en mordplats.

Sex, sju snabba skott hörde Peter innan han tittade ut genom fönstret. Utanför porten låg en ung man stilla. Under några sekunder var det märkbart tyst på gatan. Sedan hördes skrik från folk runtomkring.

Någon sprang efter papper att stoppa blödningen med. Några försökte få in den skjutne i en privatbil men strax var polisen på plats.

Peter låter andfådd när han återberättar det han såg. Händelsen hinner ikapp honom.

– Killarna som brukar stå nere på gatan är schysta hela högen. De vi har problem med sitter i kommunhuset.

Bara en i raden av arbetarstäder där kriminella gäng avancerar

Landskrona är bara en i raden av gamla, svenska arbetarstäder där kriminella gäng flyttar fram sina positioner. Polisen har i flera rapporter beskrivit områden i bland annat Köping, Eskilstuna, Trollhättan, Södertälje och Landskrona som ställen där kriminella grupperingar växer. Det handlar om gamla industriorter med hög ungdomsarbetslöshet där färre litar på det etablerade samhället.

Landskrona har ännu inte återhämtat sig efter industridöden. Kommunen har landets näst högsta arbetslöshetssiffror.

I vissa delar av innerstaden ser boende myndigheter som hot mot det lilla de har. I hoppets vakuum förvandlas de kriminella killarna till förebilder, de som trotsar samhällets spelregler och når materiella framgångar utan utbildning och jobb.

26-åring sköts ihjäl på Brocksgatan

Klockan var halv tolv på kvällen torsdagen den 11 februari när 26-åringen sköts ihjäl på Brocksgatan. Utanför stan satt Landskronas mäktigaste politiker Torkild Strandberg (L) i sitt hem och läste en biografi om Margret Thatcher, ovetandes om att området drabbats av ännu en tragedi. Den sjunde skottlossningen på mindre än ett år i en tätort med 31 800 invånare.

Interna uppgörelser, enligt polisen, mellan kriminella gäng som strider om makten.

En iskall vind piskar i ansiktet men solen lyser upp halva Rådhustorget. En bit härifrån försöker politikerna i Stadshuset återta kontrollen över stadens öde.

I skuggan ligger konstverket ”Västanvinden”. När det skapades år 1929 var idén först att staden skulle ha en staty över Karl XI, till minne av slaget vid Landskrona 1677. Men många Landskronabor tyckte att härskarstatyernas tid var över. De ville inte se fler ståtliga minnen över hemska krig.

Torkild Strandberg kommer gående över torget klädd i marinblå duffel. Han tar med oss till Öster där han visar upp ett misskött hyreshus som Landskrona lyckats ta över från ägaren.

Svartmögel, vatten i källaren, värme som inte fungerar, fönster som inte går att stänga.

Nu ska huset renoveras.

– Det här är ett exempel på att problem kan man inte prata bort, man kan inte lösa dem genom att bli arg och förbannad över sakernas tillstånd utan man måste skaffa sig en analys, strategi och också göra någonting åt det.

Torkild Strandberg vill göra om Landskrona till en modern småstad som står på egna ben. Nu finns omkring tusen fler privat anställda invånare än för femton år sedan. Kommunalrådet vill locka invånare som har jobb och kan betala skatt. Företag som kan bära kommunen. Landskrona ska bli en stad som inte är beroende av statsbidrag.

– Det går inte att människor med jobb, inkomst och utbildning konsekvent lämnar en stad och konsekvent ersätts av människor som inte har jobb, utbildning och inkomst. Och det handlar inte i grund och botten om att värdera individer, en stad måste vara bärkraftig på alla sätt och vis för att vi ska kunna bedriva en fungerande socialpolitik.

"Vila i frid"

Vid mordplatsen på Brocksgatan har vänner och släktingar lagt rosor som står lutade mot tegelväggen. Tända ljus och hälsningar på golvet.

”Vila i frid. Gud tar alltid dom bästa först.”

Någon har lämnat ett halsband med fredsmärke.

I köttaffären bredvid syns flera skotthål.

– Det är alltid folk i rörelse här. Men det är rätt lugnt och tyst. Killarna på gatan håller upp grinden åt oss när vi går med barnen, säger Peter.

Bara några meter från mordplatsen pågår ett ombygge. ”Landskrona blir vackrare”, står det på en skylt.

Peter tror att politikerna vill få bort honom och andra fattiga Landskronabor för att ge plats åt det han kallar ”fint folk”. Hyrorna höjs men lägenheterna förfaller.

– Bredvid mina barns skola bygger de ett stort, lyxigt hus. De satsar på fina, dyra köpelägenheter i stället för att rusta upp skolgården. De bygger på oss som är fattiga, för vi finns inte i deras ögon.

Peter är sjukskriven. Förra våren kom hans barn hem och berättade att det varit skottlossning en bit från hemmet. Någon hade blivit skjuten i foten och polisen var på plats.

– Men det är snuten ungarna är rädda för. Förr i tiden hade vi underbara kvarterspoliser som latjade fotboll. Nu kör snutbilar hit och poliser i full mundering vevar ner rutan och skäller.

"Problemet har varit omflyttningen"

Torkild Strandberg säger att han inte alls vill byta ut sin befolkning.

– Det stora problemet har varit omflyttningen. Att det finns en stor social instabilitet. Vi har haft skolor där alla elever bytts ut på några terminer. För att familjer har valt att flytta. Jag vill att de människor som bor här ska trivas och inte omedelbart känna ett behov av att vilja flytta någon annanstans.

Landskrona hamnade i nationellt fokus efter valet 2006 då mer än var femte invånare lade sin röst på Sverigedemokraterna. Många ser ett samband mellan invandring, otrygghet och våld. I stadsdelen Öster har andelen svenskfödda halverats sedan 1990-talet. Flyktingar som inte får jobb och hamnar i social utsatthet ses som ett tecken på att integration inte är möjlig.

Men nu är staden på väg mot en bättre framtid, upprepar Torkild Strandberg som ett mantra. Men det senaste årets skottlossningar på öppen gata har fått många att tvivla.

– Det är förfärligt. De signaler vi får från polisen handlar om att det här är uppgörelser mellan grovt kriminella människor. Det är stridigheter mellan kriminella grupperingar. Så den rent fysiska påverkan på dig eller mig eller vem som helst här runtomkring är nog ganska begränsad.

Nadia saknar sin vän

Det stämmer inte, enligt Nadia, en ung kvinna som är en av den mördade 26-åringens närmaste vänner.

Hon fick reda på vad som hänt genom en bekant som ringde en kvart efter de dödliga skotten. Men Nadia har ännu svårt att förstå att vännen verkligen är borta. Hon pratar om honom i presens.

– Det är min vän. Han är helt oskyldig. Han var en underbar person. Inget med kriminalitet att göra alls. Jag känner honom personligen så det är inte sant att han är kriminell.

Nadia pratar med lugn, nästan uppgiven röst. Hon beskriver en man som arbetade på ett företag utanför Landskrona, som kom hem till familjen efter jobbpassen.

– Det är oskyldiga som drabbas. De kriminella som skjuter är inne en, två timmar sedan är de ute i det fria igen. Jag kan inte beskriva min sorg nog.

På Rådhustorget går Najwa Alshheed till frukt- och grönsakshandlarna. Hon kom till Sverige från Syrien för två år sedan. Hon är välutbildad och har lärt sig språket snabbt. Hon pratar inte om, utan när, hon ska få ett bra jobb.

– Då tänker vi köpa en lägenhet någon annanstans, säger hon.

Najwa Alshheed var apotekare i Damaskus. Hon säger att SFI är väldigt bra i Landskrona. Men framtiden finns inte här.

– Jag vill gärna bo i Skåne, vädret är bättre här än i norr. Men inte i Landskrona, säger hon.

– Vi vill att vår son ska gå i en bra skola.

Sjukskrivne Peter som bor i närheten av platsen där 26-åringen sköts ihjäl vill inte flytta. Han säger att han växte upp med föräldrar som var knegare och röstade på Olof Palme.

Han tänder en cigg, tar ett halsbloss. Sedan står han ett tag och tittar ut. Peter är rädd att gå ut, att hämndaktioner ska drabba oskyldiga. Han hoppas att barnen inte ska väckas av fler skottlossningar.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida