Butiken säljer kakor i flera olika färger.
Butiken säljer kakor i flera olika färger.

Konditori kritiseras för
"rasistiska" bakverk

Publicerad

"Rasistiska nidbilder" och "symbolisk kannibalism". Ett konditori i Sydsverige får hård kritik för en kaka som föreställer ett mörkhyat människoansikte. "Choklad råkar ha den färgen", menar ägaren som inte ville något illa.

– Det är så klart att det här är rasistiskt. Det här är en produkt av en svensk vithet som inte kan rannsaka sig själv och sin rasism, säger Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, till Kvällsposten.

Ett konditori i Sydsverige är ett av de hetaste samtalsämnena i sociala medier där hundratals har deltagit i diskussionerna. Anledningen är en kaka som anklagas för att vara rasistisk. Konditoriet har nämligen börjat sälja kakor på pinnar som föreställer människoansikten.

Butiken säljer mörka, bruna och vita kakor som föreställer människoansikten med strössel som hår. Men det är de mörka kakorna som har kritiserats.

"Symbolisk kannibalism" och "rasistisk nidbild" är några av kommentarerna om kakorna. En del av kritiken handlar om att kakorna ska vara "blackface"-målade, det vill säga en sminkning med ursprung i USA för att skapa ett stereotypiskt och rasistiskt porträtt av svarta. Det var till exempel av den anledningen som Disney valde att plocka bort den svarta dockan från Kalla Ankas jul.

"Produkt av en svensk vithet"

Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, anser att kakorna är tydligt rasistiska. Han menar dock att de är en del av ett betydligt större problem i samhället.

– Det är så klart att det här är rasistiskt. Det här är en produkt av en svensk vithet som inte kan rannsaka sig själv och sin rasism. Det är precis den som gör att UR kan framställa Makode Linde som en slags modig rebell i dokumentären "De obekväma". Och som gör att Aftonbladet kan ha en artikel i dag som summerar Sydafrika som svart makt och vit misär, säger Sabuni till Kvällsposten.

"Inget konstigt med det"

En av ägarna till konditoriet förklarar att kakformerna köptes in på en mässa och att man fick inspiration från ett annat företag. Enligt ägaren har företaget endast fått en eller två kritiska kommentarer sedan man började baka kakorna.

Ägarna är tydliga med att de inte hade något ont syfte med kakorna. De betonar även att kritiken kommer från människor som bara har sett en av konditoriets tre kakor.

– Det här är choklad och det är inget konstigt med det. Det är upp till vem som tittar på kakorna att avgöra hur de uppfattar dem. För mig är det här kakor som är doppade i choklad, säger ägaren till Kvällsposten.

Hur ser du på kritiken som riktas mot er?

– Jag har inga problem med hur kakorna ser ut. Choklad råkar ha den här färgen och det är inget vi kan göra något åt.

Vad har ni fått för respons från kunder?

– De säljer jättemycket, det är en eller två kunder som har sagt något om att de är doppade i choklad. Men vi kan inte göra något åt att choklad har den färgen. Jag tycker överhuvudtaget att det här snacket om att saker och ting liknar det ena eller det andra är upp till människans egen fantasi.

Jämför kakorna med smileys

Kitimbwa Sabuni vill inte förklara mer ingående varför han anser att kakorna är rasistiska.

– Vi finns inte till för att utbilda människor om rasism, vi försöker bara skydda oss och andra människor mot rasism. Att spela oförstående är en del av en härskarteknik, säger han till Kvällsposten.

Butikens andra ägare berättar att kakorna finns i olika färger och att man inte har haft en tanke på att de kunde uppfattas som rasistiska.

– Det är aldrig bra om folk upplever att något är negativt. Men det här är chokladdoppade kakor. De ser ut precis som smileys, säger han till Kvällsposten.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida