Andra gången. I morgon röstar Europaparlamentet åter om det stora telekompaketet. Foto: Petter Oftedal
Andra gången. I morgon röstar Europaparlamentet åter om det stora telekompaketet. Foto: Petter Oftedal

Johanna Nylander: Internet är infrastruktur

Publicerad
Uppdaterad
I morgon röstar Europaparlamentet för andra gången om det stora telekompaketet. Det mesta av innehållet i direktivet är bra och underlättar handel och samkör regelverk om internet, telefoni och kommunikation. Det är välkommet, och precis ett sådant arbete ett bra Europaparlament ska syssla med.
Dessvärre har telekompaketet ett par stora allvarliga brister, som hängt med ända från början. Direktivet bråkar ordentligt med internet, och med alla omformuleringar öppnas det upp för nationella lagstiftningar för minskad rättssäkerhet och sämre villkor för europeiska internetanvändare.
Aktionerna för att rädda internet har varit i full gång sedan telekompaketet kom upp på Europaparlamentets bord i höstas. Förslag om att alla eventuella försök till att stänga av en användare från internet måste föregås av en rättsprocess, att internet och teleoperatörer inte ska ansvara för innehållet i trafiken som sker på deras nät, och att tillgången till sajter och tjänster inte får begränsas hursomhelst, har alla väckts under förhandlingarnas gång. De har röstats igenom, men rivits upp av kommissionen på uppdrag av särintressen, och gått till ny omröstning.

Farhågor om att internet ska förvandlas till en lyxvara, begränsas till vissa tjänster (ungefär som kabelteve), eller styras av stora kapitalistiska intressen, framlobbat av medieindustrin, kan alla låta osannolika, men är tyvärr inte orealistiska.
Inte minst i Frankrike där den föreslagna Hadopi-lagen riskerar att skapa just kabelteve-internet.
CRA -Citizens' Rights Amendments, är det ändringsförslag till telekompaketet som hoppet vilar på. Om det går igenom stärks rättsskyddet på internet, garanterar en viss tillgång, och kräver i princip att alla begränsningar av nätet måste vara rimliga i förhållande till vad de begränsar.

Till exempel garanterar det liggande förslaget bara i efterhand en rättslig prövning om någon stängs av från internet. Det är en bra början på en kompromiss, men tyvärr inte tillräckligt.
Det handlar om att garantera grundläggande friheter på nätet. Internet är inte en mediekanal som själv kan ansvara för sitt innehåll. Internet är infrastruktur som spelar en allt större roll i allt fler människors vardag. Det är som infrastruktur lagstiftningen måste behandla nätet.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag