AKTIV DÖDSHJÆLP. "Om man ska ha makt över sitt liv, sin kropp och sin person måste man också ha den makten fullt ut", skriver Kvällspostens Johanna Nylander. Foto: Hållams Anna
AKTIV DÖDSHJÆLP. "Om man ska ha makt över sitt liv, sin kropp och sin person måste man också ha den makten fullt ut", skriver Kvällspostens Johanna Nylander. Foto: Hållams Anna

Johanna Nylander: Hjälp att dö eller hjälp att leva?

Publicerad
Uppdaterad
Aktiv dödshjälp är en svår fråga som lätt leder till starka berättelser om personer på dödsbädden. Antingen är det någon som vill leva men känner sig pressad och som en börda för omgivningen. Eller är det någon som med en svår sjukdom har kronisk smärta, lider och inte vill någonting annat än att stilla lämna jordelivet.
Båda situationerna är svåra att tackla. Ska man alltid utgå från att en människa vill leva? Ska man erkänna någons vilja att avsluta sitt liv i förtid? Är det rätt att den läkare som tillmötesgår en önskan om självvalt livsslut riskerar sitt arbete? Vad händer den dagen någon missbrukar befogenheter och förtroenden och hävdar att livsslutet är självvalt även när det inte är det?

Om man ska
ha makt över sitt liv, sin kropp och sin person måste man också ha den makten fullt ut. Lagstiftare måste låta människor fatta sina egna beslut, även om några av dem är uppenbart dåliga. Självvalt livsslut borde respekteras, oavsett uppfattning om livets okränkbart eller människors livsvilja.
Även om man är klar med att den som lider i livets slutskede själv borde få bestämma när det skall upphöra är steget till att lagstifta om möjligheten till assisterat självmord, självvalt livsslut eller aktiv dödshjälp allt annat än enkelt att ta.
Att välja att avsluta sitt liv är ett oåterkalleligt beslut. Det skall vara svårt att ta och det borde finnas höga hinder från omgivningen för att genomföra det. Om samhället sanktionerar möjligheten i lagstiftning, öppnar det för tveksamma gränsdragningar och katastrofala följder i de fall den missbrukas.

Det måste
alltid vara problematiskt att avsluta någons liv, samtycke eller inte. När diskussionen vandrar vidare till sjuka personers hypotetiska viljor, vad anhöriga anser och vilka grader av sjukdom som skall kvalificera till dödshjälp är det inte konstigt att frågan blir både personlig och upprörande. Ensamma personer utan anhöriga hamnar lättast i kläm. Möjlighet till aktiv dödshjälp utökar sjukvårdens befogenheter till tveksamma nivåer och uppgifter som inte går att kräva från läkare eller sköterskor. Oavsett lagstiftning om aktiv dödshjälp kommer svårt sjuka människor drabbas av andra människors beslut. Antingen genom att vara vid liv och inte ha makt över sin död, eller genom att vara död och inte ha något liv.
Johanna Nylander

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag