Knappt två veckor innan Pernilla Pålsson skulle släppas från Ystadsanstalten dog hennes fästman. Men trots att en vän hörde av sig till anstalten och berättade om dödsfallet kom informationen aldrig fram till Pernilla. När hon släpptes fri väntade hon förgäves på fästmannen. Foto: Tomas Leprince
Knappt två veckor innan Pernilla Pålsson skulle släppas från Ystadsanstalten dog hennes fästman. Men trots att en vän hörde av sig till anstalten och berättade om dödsfallet kom informationen aldrig fram till Pernilla. När hon släpptes fri väntade hon förgäves på fästmannen.  Foto: Tomas Leprince
Den 15 december gick Pernillas fästman bort. Ett par dagar senare hörde en av parets vänner av sig till Ystadsanstalten för att Pernilla skulle få beskedet. Men det fick hon aldrig. "Det är inte okej att behandla människor så här även om vi sitter i fängelse. Jag kände mig som att jag inte betydde någonting som människa", säger hon. Foto: Tommy Pedersen
Den 15 december gick Pernillas fästman bort. Ett par dagar senare hörde en av parets vänner av sig till Ystadsanstalten för att Pernilla skulle få beskedet. Men det fick hon aldrig. "Det är inte okej att behandla människor så här även om vi sitter i fängelse. Jag kände mig som att jag inte betydde någonting som människa", säger hon. Foto: Tommy Pedersen
"Jag vill inte att någon annan ska behöva råka ut för detta", säger Pernilla Pålsson. Foto: Tomas Leprince
"Jag vill inte att någon annan ska behöva råka ut för detta", säger Pernilla Pålsson. Foto: Tomas Leprince

Hennes fästman dog – Pernilla fick inte veta

Publicerad

Personal på Ystadsanstalten lät bli att meddela att Pernilla Pålsson fästmans dött. När hon frigavs på annandag jul stod hon förgäves och väntade på honom.

Nu har hon anmält händelsen till JO.

– När man sitter inne är man redan i ett sådant fruktansvärt underläge och att man sedan ytterligare tappar förtroendet för myndigheterna. Jag vill bara att detta inte ska hända igen, säger hon.

Knappt två veckor innan Pernilla Pålsson skulle släppas från Ystadsanstalten dog hennes fästman. Men trots att en vän hörde av sig till anstalten och berättade om dödsfallet kom informationen aldrig fram till Pernilla.

Personalen visste dessutom att hon gjort upp med pojkvännen om att han skulle hämta henne på frigivningsdagen.

– Vi, jag och min fästman, hade tät brevkontakt och jag hade redan en dålig känsla eftersom jag inte hade fått något vykort, så det klart jag tänkte att något kunde ha hänt, säger Pernilla Pålsson.

Väntade på fästmannen

På frigivningsdagen, den 26 december i fjol, ställde sig Pernilla Pålsson och väntade på att fästmannen skulle dyka upp, men ingen kom. Till slut ringde hon efter en taxi.

– Det var fruktansvärt.

Först en vecka efter att Pernilla blivit frigiven fick hon, efter att själv ha hört sig för, veta att en vän till henne tagit kontakt med anstalten.

– Jag kände mig som en dålig detektiv.

"Bara undanflykter"

Enligt Pernilla Pålsson var detta inte heller första gången som hon berövats informationen. När henne far var svårt sjukt hade en anhörig tagit kontakt med anstalten men informationen nådde aldrig Pernilla.

– När jag fick reda på det ifrågasatte jag det men fick bara undanflykter till svar.

Hon är mycket kritisk till hur Kriminalvården hanterat fallet.

– Det hade kunnat sluta i katastrof. Jag har kämpat för att vara drogfri, men på grund av detta fick jag ett litet återfall. Hade jag fått veta detta i förväg hade jag kunnat ringa min pappa och varit mentalt förberedd, säger hon.

Hon valde även att göra en anmälan till justisteombudsmannen JO.

– Det känns som att bara för att man är missbrukare och kriminell behandlas man som en andra sorteringens människa. Den lilla människan ska inte behöva bli straffad igen för att man har haft problem någon gång.

Vill inte uttala sig

Andreas Wallin, kriminalvårdschef på Ystadsanstalten, vill inte kommentera det enskilda ärendet men förklarar att rutinerna på anstalten är sådana att de intagna ska informeras i omedelbar anslutning till att meddelandet inkommit, senast under dagen, om den här typen av besked lämnas.

– Ett meddelande av den här karaktären lämnas först till en klienthandläggare. Vi måste först värdera det som kommer in så att det inte är ett felaktigt besked som lämnas, förklarar Andreas Wallin.

Vad som möjligtvis kan ha brustit i rutinerna i detta ärende vill han inte uttala sig om.

Senast den 9 mars måste anstalten ha kommit in med sitt svar till JO.

Pernilla Pålsson har ingen större förhoppning om att anstaltens förklaring, hon vill bara inte att någon annan ska behöva bli drabbad.

– Jag vill inte att någon annan ska behöva råka ut för detta. Om det går att söka skadestånd ska jag göra det. För hade jag fått den här informationen hade jag kunnat agera på ett helt annat sätt

Malin Forsberg
Malin Forsberg
Helena Sjögren
Helena Sjögren

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida