En av tjugotalet praktfulla ruiner i parken. På håll kan det övergivna sanatoriet nästan se ut som ett fryntligt, tyskt värdshus. Men skenet bedrar. Foto: Calle Bergendorff

En av tjugotalet praktfulla ruiner i parken. På håll kan det övergivna sanatoriet nästan se ut som ett fryntligt, tyskt värdshus. Men skenet bedrar.

 Foto: Calle Bergendorff
SS-ledaren Heinrich Himmler, här med Adolf Hitler, var en av de ledande nazister som behandlades på Hohenlychen. Rudolf Hess en annan. Sanatoriets chefsläkare Karl Gebhardt avrättades 1948.
SS-ledaren Heinrich Himmler, här med Adolf Hitler, var en av de ledande nazister som behandlades på Hohenlychen. Rudolf Hess en annan. Sanatoriets chefsläkare Karl Gebhardt avrättades 1948.
Huvudentrén är magnifik – men igenspikad. Foto: Calle Bergendorff
Huvudentrén är magnifik – men igenspikad. Foto: Calle Bergendorff
På sina ställen kan det vara direkt ohälsosamt att besöka det forna sjukhuset. i det här kakelklädda rummet har en del av golvet ruttnat och rasat ner till nästa våning. Foto: Calle Bergendorff
På sina ställen kan det vara direkt ohälsosamt att besöka det forna sjukhuset. i det här kakelklädda rummet har en del av golvet ruttnat och rasat ner till nästa våning. Foto: Calle Bergendorff
Inte långt från denna sjukhusbyggnad rullar livet vidare i det Lychens som byggdes under DDR-tiden. Foto: Calle Bergendorff
Inte långt från denna sjukhusbyggnad rullar livet vidare i det Lychens som byggdes under DDR-tiden. Foto: Calle Bergendorff
När Sovjetunionens soldater lämnade området efter andra världskriget tog de så mycket de kunde i krigsbyte. Kanske ligger det golv som en gång slets här nu i ett vardagsrum österut. Foto: Calle Bergendorff
När Sovjetunionens soldater lämnade området efter andra världskriget tog de så mycket de kunde i krigsbyte. Kanske ligger det golv som en gång slets här nu i ett vardagsrum österut. Foto: Calle Bergendorff
En av sanatoriets imponerande salar. Tuberkulossjuka barn vårdades på Hohenlychen i början av 1900-talet när anläggningen var nybyggd. Senare kom soldater från nazi-Tyskland och Sovjetunionen. Foto: Calle Bergendorff
En av sanatoriets imponerande salar. Tuberkulossjuka barn vårdades på Hohenlychen i början av 1900-talet när anläggningen var nybyggd. Senare kom soldater från nazi-Tyskland och Sovjetunionen. Foto: Calle Bergendorff
Här låg simhallen. Om inte det spetsiga taket har bytts ut vid något tillfälle, så har glas­skivorna ett sekel på nacken. Foto: Calle Bergendorff
Här låg simhallen. Om inte det spetsiga taket har bytts ut vid något tillfälle, så har glas­skivorna ett sekel på nacken. Foto: Calle Bergendorff

Här vårdades nazitopparna

Publicerad

Det var sanatoriet som tog sig an tuberkulossjuka barn, men som under kriget blev nazipamparnas egen sjukstuga och återhämtningsplats för skadade SS-soldater.

Efter kriget var det sovjetiska soldater som tog plats i sjuksängarna.

Nu ska förfallet vändas genom renoveringar.

Men den mörka historien ligger fortfarande tung och Hohenlychens sanatorium, vars chefsläkare efter krigsslutet dömdes för brott mot mänskligheten för de medicinska experiment han utförde på koncentrationslägerfångar.

När Berlin förtätades vid förra sekelskiftet drabbades den tyska metropolen av samma farsot som många andra storstäder där allt fler människor trängdes på allt mindre yta: tuberkulos. Svaret på farsoten kom genom den framgångsrike och av societeten omhuldade läkaren Gotthold Pannwitz som initierade bygget av barnsanatoriet Hohenlychen i det natursköna Lychen norr om Berlin. 1903 stor den första delen färdig med 30 sängplatser för patienter i behov av en sommarvistelse med frisk luft och hälsobringande omgivningar.

Sparades inte på krutet

Det byggdes med goda intentioner och det sparades inte på krutet när stadens fattiga barn skulle återhämta sig från tuberkulos. Man ser att det är mycket solida byggnader som man lagt stora resurser på, säger fotograf Calle Bergendorff.

Bygget skulle komma att fortsätta – tio år senare hade sanatoriet 500 sängplatser och samtidigt som Europa kastades in i seklets första världskrig hade sanatoriet konverterats till vanligt sjukhus.

När Europa åter brann under det andra världskriget hade Hohenlychen blivit nationalsocialisternas egna sjukhus. Mellan 1933 och 1942 behandlades här över 25 000 patienter, bland dessa partitoppar som Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess och SS fruktade ledare Heinrich Himmler.

Kanske var det på grund av sin position som SS-sjukhus som sanatoriet kom att bli indraget i nazisternas fasansfulla förbrytelser. Efter kriget åtalades sanatoriets chefsläkare Karl Gebhardt för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Två år efter krigsslutet dömde tribunalen i Nürnberg Gebhardt till döden, bland annat för experiment med transplantationer och kemiska experiment han genomförde på fångar i koncentrationslägret Ravensbrück.

Överlevde kriget

Men byggnaderna överlevde kriget. Under DDR-tiden brukades lokalerna som sjukhus för sovjetiska soldater. 1993 lämnade den siste ryske soldaten sjukhuset och därmed sattes punkt för Hohenlychens 60-åriga historia som sjukhus åt två diktaturer.

Efter över 20-års förfall ska nu delar av byggnaderna restaureras. I skuggan av 1900-talets mörka historia har någon sett potential att skapa fina boenden i vacker miljö, på bekvämt pendlingsavstånd från Berlin.

– Det är nog så att det har föregått hemskheter på platsen och hela den delen av historien har varit något man skämts för. Men det är väldigt vacker miljö, det är en vidvuxen park. Och nu känner man nog att man kan ta i det här igen, säger Calle Bergendorff.

Alexander Vickhoff
Alexander Vickhoff

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida