Flyktingarna övernattade i kylan och regnet. Foto: Jens Christian
Flyktingarna övernattade i kylan och regnet. Foto: Jens Christian
– Jag förstår inte varför man inte går in från statens sida och stöttar upp Migrationsverket, som har en oerhört ansträngd situation, säger Anneli Larsson, Malmö stads chef på sociala resursförvaltningen.
– Jag förstår inte varför man inte går in från statens sida och stöttar upp Migrationsverket, som har en oerhört ansträngd situation, säger Anneli Larsson, Malmö stads chef på sociala resursförvaltningen.
Ali Agha Bostani och Nemat Amiri. Foto: Jens Christian
Ali Agha Bostani och Nemat Amiri. Foto: Jens Christian
Adel Ameri. Foto: Jens Christian
Adel Ameri. Foto: Jens Christian
Ali Agha Bostani. Foto: Jens Christian
Ali Agha Bostani. Foto: Jens Christian
Så här såg det ut utanför asylhotellet i Jägersro. Foto: Jens Christian
Så här såg det ut utanför asylhotellet i Jägersro. Foto: Jens Christian
Adel Ameri. Foto: Jens Christian
Adel Ameri. Foto: Jens Christian

Här tvingas flyktingar
sova på gatan i kylan

Publicerad

Migrationsverket är i akut behov av boenden.

I går meddelades att de inte längre kunde garantera plats åt asylsökande.

På natten såg man följderna.

Drygt 20 flyktingar övernattade i kylan och regnet utanför asylhotellet i Jägersro.

– Vi sover allihop tillsammans på marken, det är kallt, säger Ali Agha Bostani från Afghanistan.

– Jag förstår inte varför man inte går in från statens sida och stöttar upp Migrationsverket, som har en oerhört ansträngd situation, säger Annelie Larsson, Malmö stads chef på sociala resursförvaltningen

Beskedet från Migrationsverket kom under eftermiddagen.

Ett besked som var unikt.

– Det är inte alla som kan garanteras en boendeplats i Sverige. Det är givetvis inte bra, det är första gången i historien som vi står inför det faktumet, säger Jennie Sörman, sektionschef på Migrationsverket Syd.

Några timmar senare såg man följderna.

Vid asylhotellet vid Jägersro i Malmö fanns inte plats för alla. Män fick lämna boendet - utan någonstans att ta vägen - för att barn och barnfamiljer skulle få plats.

Mohamed, 24, har flytt från Syrien. Han har varit i Sverige ett par dagar och bott på asylhotellet vid Jägersro tillsammans med sin gravida flickvän. Under torsdagen blev han utkastad och nu vet han inte var han ska ta vägen.

– Jag har inga pengar, jag har ingenstans att ta vägen. Jag har ingen som jag känner i detta landet, säger han.

Låg på madrasser

I natt låg mellan 20 och 30 människor inlindade i täcken, på tunna madrasser utspridda på den kalla marken tätt intill asylhotellet. Samtliga var yngre män som inte prioriterats när trycket på Migrationsverket blivit alltför tufft. Ytterligare ett 20-tal övernattade i en buss som socialtjänsten fick ut till Jägerso strax innan midnatt.

– Det är fruktansvärt att se. Många av dem är inte gamla. Systemet har brakat samman, säger en av poliserna som var utkommenderade till platsen.

Längs en vägg hade ett tiotal människor krupit nära varandra för att hålla värmen. De flesta kommer från Afghanistan.

– Jag är 16, inte 18. De strök över mitt födelseår och ändrade det när jag registrerade mig, sen skickade de mig hit, säger Adel Ameri och visar sina papper, där födelseåret 1999 har blivit överstruket med en bläckpenna.

– Min familj är i Finland och jag vill åka till dem. Men jag tillåts inte åka vidare, jag var tvungen att söka asyl här, annars hade de inte släppt in mig i Sverige, säger Adel Ameri.

Ali Agha Bostani visar också sina papper. Födelseåret 2000 har strukits över och någon har skrivit dit 1997 i stället. Även Ali hävdar att han är minderårig - men trots det blivit skickad till asylhotellet där han sen blivit utkastad för att barn och barnfamiljer ska få plats.

– Vi sover allihop tillsammans på marken, det är kallt, säger Ali och pekar. Han ligger tätt intill sin kompis Nemat Amiri. För att hålla värmen.

"Var ska vi ta vägen?"

22-årige Asimola kom för tre dagar sedan, nu är han kall, desperat och undrar vad som kommer att hända.

– Var ska vi ta vägen? Det finns ingen plats för oss. Har du kontakter med myndigheterna? Kan du ta reda på vad som kommer att hända? Vi väntar på att få flyttas till något läger. De flesta som kommit hit har varit här några dagar och sen blivit flyttade till läger, men oss kastade de bara ut.

– Vi vet ingenting om vår framtid. Om vi inte har någonstans att sova, vad ska vi göra? Ingen, förutom Migrationsverket kan hjälpa oss. Om inte de kan eller vet vad de ska göra - vart ska vi då ta vägen?

En polisman på platsen berättar att det totalt är ett hundratal personer som blivit utkastade från asylhotellet för att barnfamiljer prioriteras. Många av de som inte fick plats blev under kvällstimmarna upplockade av bilar.

– Vissa har släkt eller vänner här, men många är desperata och det är säkert folk som tjänar pengar på att plocka upp dem, säger polismannen.

Asimola berättar att de som är kvar vid asylhotellet är de som inte har några kontakter alls i Sverige.

– Vi har ingenting i Sverige. Vad ska vi göra? Ska vi sova på gatan? Det är inte bra för då ringer folk till polisen för det här är inte ett land i tredje världen där människor brukar sova på gatan. Detta är ett i-land och då gillar inte människor om man sover på gatan. Det är därför vi stannar här och sover, vi hoppas att de skickar oss till en säker plats snart, till ett läger, säger Asimola.

Malmö stads chef på sociala resursförvaltningen Annelie Larsson tycker att det hela är "förfärligt". Men hon hävdar samtidigt bestämt att de asylsökande inte är kommunens ansvar.

– När det gäller asylsökande är det ett statligt ansvar. Och om man inte klarar av situationen måste man be om hjälp från andra statliga myndigheter, säger Annelie Larsson, till TT.

Trots det kommer det föras diskussioner mellan Malmö stad och Migrationsverket under dagen om läget. Men Larsson är förvånad över att inte till exempel universitetslokaler och annat som stå tomt under helgen kan användas.

Alla människor har också möjlighet att få en nödprövning av kommunen, men Larsson inser att det är svårt för flyktingarna att veta var de ska vända sig.

 

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida