Magnus Stenbock pistolskytteklubb hade sitt klubbhus på samma adress vid tidpunkten för inbrottet som i dag. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Magnus Stenbock pistolskytteklubb hade sitt klubbhus på samma adress vid tidpunkten för inbrottet som i dag. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Hans Holmér visade upp revolvrar av typen Smith & Wesson .357 Magnum. Foto: Olle Seijbold
Hans Holmér visade upp revolvrar av typen Smith & Wesson .357 Magnum.  Foto: Olle Seijbold
Enligt Karl-Erik Malmberg stals flera vapen med kaliber .22 från stålskåpet. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Enligt Karl-Erik Malmberg stals flera vapen med kaliber .22 från stålskåpet. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Gärningsmannen eller gärningsmännen klippte av larmsladden utanför klubbhuset och kunde efter det ta sig in i byggnaden. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Gärningsmannen eller gärningsmännen klippte av larmsladden utanför klubbhuset och kunde efter det ta sig in i byggnaden. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Olof Palme sköts ihjäl 1986. Foto: Urban Brådhe
Olof Palme sköts ihjäl 1986. Foto: Urban Brådhe
Palmeutredarna misstänker, och har länge gjort, att vapnet en Smith & Wesson .357 Magnum stals från klubbhuset vid inbrottet. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Palmeutredarna misstänker, och har länge gjort, att vapnet en Smith & Wesson .357 Magnum stals från klubbhuset vid inbrottet. Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Revolvern är spårlöst försvunnen. Den före detta spaningsledaren Ingemar Krusell berättar att det är möjligt att man aldrig kommer hitta vapnet. Vapnen är nämligen så värdefulla att de ofta byts mot narkotika. Foto: Anna Rut Höglund
Revolvern är spårlöst försvunnen. Den före detta spaningsledaren Ingemar Krusell berättar att det är möjligt att man aldrig kommer hitta vapnet. Vapnen är nämligen så värdefulla att de ofta byts mot narkotika.  Foto: Anna Rut Höglund

Här slutar spåren efter skånska Palmevapnet

Publicerad

Polisen söker fortfarande efter vapnet som användes för att döda Olof Palme 1986.

Ett av de hetaste vapnen är en Smith & Wesson .357 Magnum som stals från en pistolskytteklubb i Helsingborg 1983.

Revolvern finns på en lista med fem unika vapen som Palmegruppen vill få tag för att kunna provskjuta.

– Jag minns så väl hur tjuvarna skar upp isoleringen i väggarna och hur bedrövligt det såg ut, säger Karl-Erik Malmberg, 83, som varit i klubben sedan 1979 och fortfarande minns inbrottet som än idag är det sista spåret efter vapnet.

På söndag har 30 år gått sedan mordet på statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Sedan dess har en av de viktigaste bitarna i utredningen varit att hitta mordvapnet. Efter att den misstänkte mördaren Christer Pettersson friades i hovrätten blev vapnet ännu viktigare, och det anses i dag omöjligt att fälla en mördare om inte vapnet hittas.

Vid tiden för mordet fanns ungefär 5000 vapen i Sverige som kan vara aktuella. Av dessa har polisen sedan 1986 undersökt cirka 1000 vapen. Alla har kunnat avskrivas som mordvapen. Det senaste exemplet är det vapen som polisprofessorn Leif GW Persson lämnade in i slutet av förra året. De första testerna tydde på att det kunde vara rätt vapen, men efter mer noggranna tester kunde även det vapnet avföras.

Ett vapen som är synnerligen intressant för Palmeutredningen är det så kallade Helsingborgsvapnet. Revolvern är just en Smith & Wesson .357 Magnum och ska ha stulits från en pistolskytteklubb i staden.

Låg i stålskåp

Det var den 24 januari 1983 som någon eller några bröt sig in på Magnus Stenbocks pistolskytteklubb i Helsingborg. Utanför klubbhuset på Berga hade gärningsmannen klippt sönder sladden till larmet.

– Pistolerna var i ett sådant där stålskåp med isolering i dörrarna som du kan hitta var som helst på en verkstad. Och det minns jag så väl, hur de hade skurit upp den så att den där isoleringen hade rykt och flugit omkring. Det såg bedrövligt ut, säger Karl-Erik Malmberg som har varit sekreterare i klubben under lång tid.

Av de 1000 revolvrar som har undersökts inom ramen för Palmeutredningen, har cirka 500 av dem provskjutits. Några av dem var först heta spår, för att senare kunna avföras när det visat sig att det inte var rätt vapen.

Det återstår nu fem vapen som polisen prioriterar att få tag på. Av dessa är det så kallade Helsingborgsvapnet ett.

Smith & Wesson .357 Magnum

Fyra av dessa vapen har försvunnit vid stölder. Det så kallade Suckdorffsvapnet stals hemma hos filmaren Arne Suckdorff 1977, "Arvikavapnet" försvann vid ett inbrott i Charlottenberg 1976 och "Handenvapnet" försvann i samband med en flygresa till Stockholm den 4-5 september 1982.

Det femte vapnet som polisen prioriterar att få tag på kallas "Kungsträdgårdsvapnet" eller "C-vapnet". Det såldes i Kungsträdgården i Stockholm 1992, men har aldrig kunnat spåras efter det. Mannen som ägde vapnet vid tiden för Palmemordet sköt sig själv när polisen långt senare, 2008, knackade på dörren.

Gemensamt för alla dessa vapen som polisen söker efter, är att det handlar om typen Smith & Wesson 0.357 Magnum.

Helsingborgsvapnet är alltså också av detta fabrikat. Men trots polisens benägenhet att få tag på revolvern så är den spårlöst försvunnen. Polisen har gått ut med efterlysningar och Helsingborgspolisen har, förgäves, varit inkopplat i söket efter pistolen.

– Det var den typen av vapen som vi sökte. Att det var rätt längd på pipan var intressant, för det var inget kortpipigt vapen, utan en sex- eller åttatums pipa. Det var samma sak med Suckdorffsvapnet, säger den före detta biträdande spaningsledaren Ingemar Krusell.

Har stort värde bland kriminella

Magnus Stenbocks pistolskytteklubb hävdar att det aldrig funnits något vapen av den kaliber och fabrikat i vapenskåpet. Kalibern var inte tillåten att ha på banan och därför är det osannolikt, enligt Karl-Erik Malmberg, att ett sådant vapen ska ha funnits där.

Men Ingemar Krusell är säker på att den var där:

– Troligen var det en privatpersons vapen, det ligger nog närmast till hands. Jag har inte några anteckningar kvar efter det, men jag sysslade med vapendelen ganska länge. Men exakt som det var vågar jag inte säga.

Jakten på vapnet har i morgon pågått i 30 år. Var det kan tänkas vara i dag är omöjligt att säga.

En teori är att den Magnum som kan ha använts vid Palmemordet har sålts vidare. Därför medger Krusell att det är möjligt, trots polisens ansträngningar, att vapnet aldrig kommer hittas.

– Det finns aldrig några anmälningar beträffande illegala vapen. Revolvrar har ett stort värde bland kriminella. Oftast är det att man byter vapen mot narkotika, tillexempel. Sådant upptäckte vi när det gällde Christer Pettersson. Han rörde sig i de kretsar där man bytte vapen mot narkotika, säger Krusell.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida