Gillar Barbie. Tina Møller från Köpenhamn har samlat på Barbiedockor i många år och till och med tillverkat egna i björkträ. Foto: Jens ChristianGillar Barbie. Tina Møller från Köpenhamn har samlat på Barbiedockor i många år och till och med tillverkat egna i björkträ. Foto: Jens Christian
Gillar Barbie. Tina Møller från Köpenhamn har samlat på Barbiedockor i många år och till och med tillverkat egna i björkträ. Foto: Jens Christian
Strandparty? Även Barbie och hennes vänner behöver svalka sig i värmen. Här är klädda i typisk mundering för strandhäng. Foto: Jens ChristianStrandparty? Även Barbie och hennes vänner behöver svalka sig i värmen. Här är klädda i typisk mundering för strandhäng. Foto: Jens Christian
Strandparty? Även Barbie och hennes vänner behöver svalka sig i värmen. Här är klädda i typisk mundering för strandhäng. Foto: Jens Christian
Solveig Nordh, till höger, är intendent på Lekoseum och tycker att det var ett genidrag att öppna upp Barbieringens möte för alla andra också. "Att ge människor en chans att ta del av den här världen är fantastiskt. Många kanske har dockor hemma, då kan de komma hit och få de värderade. Eller så är man på jakt efter något till sin docka som man saknar, då kan man komma hit och fråga specialisterna, de kan ju allt", säger Solveig Nordh. Grundaren Solveig Nordh håller med. Foto: Jens ChristianSolveig Nordh, till höger, är intendent på Lekoseum och tycker att det var ett genidrag att öppna upp Barbieringens möte för alla andra också. "Att ge människor en chans att ta del av den här världen är fantastiskt. Många kanske har dockor hemma, då kan de komma hit och få de värderade. Eller så är man på jakt efter något till sin docka som man saknar, då kan man komma hit och fråga specialisterna, de kan ju allt", säger Solveig Nordh. Grundaren Solveig Nordh håller med. Foto: Jens Christian
Solveig Nordh, till höger, är intendent på Lekoseum och tycker att det var ett genidrag att öppna upp Barbieringens möte för alla andra också. "Att ge människor en chans att ta del av den här världen är fantastiskt. Många kanske har dockor hemma, då kan de komma hit och få de värderade. Eller så är man på jakt efter något till sin docka som man saknar, då kan man komma hit och fråga specialisterna, de kan ju allt", säger Solveig Nordh. Grundaren Solveig Nordh håller med. Foto: Jens Christian
ull fart. Att öppna upp Barbieringens sammankomst för allmänheten blev en stor succé. "Det har varit jättemycket folk, riktigt trevligt", säger Solveig Nordh, intendent vid Lekoseum i Osby. Foto: Jens Christianull fart. Att öppna upp Barbieringens sammankomst för allmänheten blev en stor succé. "Det har varit jättemycket folk, riktigt trevligt", säger Solveig Nordh, intendent vid Lekoseum i Osby. Foto: Jens Christian
ull fart. Att öppna upp Barbieringens sammankomst för allmänheten blev en stor succé. "Det har varit jättemycket folk, riktigt trevligt", säger Solveig Nordh, intendent vid Lekoseum i Osby. Foto: Jens Christian

Här älskar alla Barbie:
"Är något extra"

Publicerad

Hon tog världen med storm när hon kom 1959 och har väl kanske sett sina glansdagar.

Men för medlemmarna och samlarna i Barbieringen är Barbiedockan så mycket mer än en föredetting.

– Barbie är nostalgi! Jag lekte själv inte med dockorna men kläderna hon bar när hon kom påminner om hur jag själv klädde mig, säger Gunvor Högstedt, 82, som grundade samlarsällskapet.

Medlemmarna i Barbieringen träffas en gång varje år för att titta på sina samlingar av den världsberömda dockan, utbyta erfarenheter och bara umgås. Träffarna hålls alltid på Lekoseum i Osby, eftersom det var Brio som tog hem dockan till Sverige 1963 känns platsen självklar. Barbie har faktiskt ett eget rum på museet.

Inför årets träff valde föreningen att öppna upp sin samling för allmänheten.

– Vi vill öppna dörrarna åt världen och bjuda människor på den här glädjen, säger intendenten Solveig Nordh.

Över 130 samlare

Barbieringen har över 130 samlare och en av de mest rutinerade är Gunvor Högstedt som 1994 grundade föreningen i samband med att den världsberömda dockan firade 30-årsjubileum i Sverige.

– Egentligen var det tack vare att Nordiska museet öppnade en utställning, "Barbie - ett kulturfenomen". Då förstod jag och mina vänner, som också samlade, att Barbie var något extra. Att ett så fint och anrikt museum ordnade en utställning visade att det var både rumsrent och seriöst att samla och att det inte bara var vi som var lite knasiga, skrattar Gunvor.

Själv är hon en inbiten samlare men vill inte svara på hur många dockor hon har, det vill ingen.

– Den frågan får du inte ställa! Vi räknar inte våra dockor, det är inte så det fungerar. Man har kanske tio av en sort och en av en annan, skrattar hon.

Ska helst vara från 60-talet

Bland dockorna på Lekoseum finns Barbie i alla möjliga former, men framför allt är det accessoarerna som utmärker sig. Gunvor Högstedt förklarar att hon själv förtjusas av kläderna, och att dockan helst ska vara från 1960-talet och i viss mån 70-talet.

Dockorna har tillverkats över hela världen men för många samlare är det den första tillverkningsperioden, från 1959 och cirka tio år framöver, som tilltalar mest. Då gjordes dockorna i Japan och kännetecknades av hög kvalitet i utförandet.

– Framför allt vad gäller kläderna! Det är välskräddat och med fantastiska tyger. Man ser att en hel del detaljer är handsydda, otroligt fint är det.

Barbiedockor går att hitta i de flesta barnrum över hela världen, men populariteten har dalat i takt med att traditionella leksaker konkurreras ut av datorspel och annat.

För den köpsugne finns det två alternativ när det gäller Barbiedockor: Den lite mer påkostade modellen som säljs till de med samlarintresse, eller den vanliga leksaksdockan.

Men smakar det så kostar det.

– Dockor som är oskadda och i fint skick kan kosta från 20 000 kronor och uppåt. Den allra dyraste som jag känner till är fortfarande de från det första tillverkningsåret, 1959, säger Gunvor Högstedt.

 

Magnus Andersson
Magnus Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag