Hamnade i särskola. Joakim Wallin hävdar att han felaktigt placerades i särskola när han var liten. "Jag stämplades som utvecklingsstörd, men det var jag inte", säger han. Foto: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild
Hamnade i särskola. Joakim Wallin hävdar att han felaktigt placerades i särskola när han var liten. "Jag stämplades som utvecklingsstörd, men det var jag inte", säger han. Foto: Stefan Lindblom/Helsingborgs-Bild

Han stämplades som utvecklingsstört barn

Publicerad

Joakim Wallin, 30, i Helsingborg slåss för att få upprättelse.

Som liten stämplades han som utvecklingsstörd och placerades i särskola - felaktigt, hävdar han.

– Det enda jag har är dyslexi och ADHD men på grund av att jag stämplades som utvecklingsstörd har jag inte fått någon hjälp, jag har fått klara mig helt själv, säger han.

Uppväxten i den mellanskånska kommunen var tuff för Joakim Wallin. När han var åtta år togs han från sin vanliga klass där han hade sina kamrater och placerades i särskola efter att ha stämplats som utvecklingsstörd, hävdar han.

– Jag hade svårt för att läsa och skriva och jag hade en del koncentrationssvårigheter. Min lärarinna ville inte hjälpa mig och då hamnade jag i särskolan, säger han.

Ifrågasatte ofta

Joakim kände sig aldrig hemma i särskolan och ifrågasatte ofta under årens lopp varför han skulle gå där. Men beslutet stod fast, han blev kvar i särskolan.

– Det konstiga är att jag placerades i särskolan 1992 men det finns inga utredningspapper som pekar mot att jag skulle vara utvecklingsstörd, däremot finns det ett sådant papper från 1996. Fyra år efter att de ställde diagnosen, säger han.

Skolåren beskriver han som problemtyngda. Han fann sig aldrig tillrätta och han hade svårt att koppla av och koncentrera sig. Det fick konsekvenser för inlärningen.

– Jag lärde mig aldrig något, jag kunde varken läsa eller skriva när jag slutade skolan.

Fick stöd av sambon

Problemen för Joakim fortsatte efter skolåren. Utan betyg blev det omöjligt att ta sig någonstans i livet.

2012 träffade Joakim sin nuvarande sambo. Med stöd av henne bestämde han sig för att ta tag i situationen. Via sin socialsekreterare fick han göra en ny psykologutredning av den påstådda utvecklingsstörningen.

I mitten av maj förra året kom resultatet.

– Den visar inga spår av att jag skulle vara utvecklingsstörd, däremot har jag ADHD och dyslexi. Det var därför jag aldrig lärde mig läsa och skriva och det var därför som jag tydligen inte kunde koncentrera mig i skolan. Men jag har inte fått någon hjälp för det här alls.

– Jag har suttit hemma framför datorn och försökt lära mig själv, säger han.

Blev förtidspensionär

Sedan i oktober förra året är Joakim förtidspensionär. Av drömmarna att kanske jobba som målare eller snickare har det inte blivit något.

– Det är faktiskt inte klokt att man ska hamna så långt utanför samhället så här enkelt. Det borde inte få gå till så här, säger Joakim Wallin.

Han har nu kontakt med en advokat som ska hjälpa honom att få svar på frågorna från uppväxtkommunen om varför han stämplades som utvecklingsstörd och hamnade i särskola.

Kräver upprättelse

– Det är inte bara för min skull som jag gör det här, jag tänker på alla andra barn som har hamnat fel. På något sätt borde man kunna ge oss upprättelse.

Vad hoppas du ska ske?

– Det vet jag inte, jag har varit med om så mycket tråkigheter så jag har slutat hoppas, säger Joakim Wallin.

Kvällsposten har utan att lyckas sökt representanter för den mellanskånska kommunen för en kommentar.

Magnus Andersson
Magnus Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida